Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 10. Lönnar (Sl. Acer) - 11. Lindar (Sl. Tilia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPECIELL DEL.
Rena grupper av lönn gallras ungefär som ask. Då emellertid lönnen har större
spridningsförmåga och lider mindre av sidotryck än asken, kunna lönngrupperna hållas
något tätare intill 40—45-årsåldern än vad fallet är hos asken. I övrigt gäller det
att snarast möjligt utrangera klykträd och kräftskadade stammar. Borttagande av
torra grenar kan, där detta är av nöden, ske, men man bör alltid vara försiktig, så
att icke barkskador uppstå, emedan kräfta då lätt inställer sig.
Lönnens massaproduktion anses i Danmark1 vara jämnställd med bokens, men
de bättre sortimenten av lönn betalas betydligt högre än sådana av bok.
11. Lindar (SI. Tilia).
I vårt land förekomma trenne arter av lindsläktet nämligen: småbladig lind (T.
cordata), storbladig lind (T. platyphyllos) samt vanlig lind (T. vulgaris). De två
förstnämnda arterna skilja sig från varandra huvudsakligen därpå, att T. cordata har
glatta bladskaft och blad, vilka endast i
den blågröna undersidans nervvinklar
äro försedda med rostbruna hår,
blommor 5—7 tillsammans å upprätta kvastar,
samt rundat päronformiga, på grund av
små vårtor sträva, tämligen tunnskaliga
frukter, under det att T. platyphyllos har
större, på undersidan gräsgröna
dunhå-riga blad å korthåriga skaft, blommor
endast 3—4 i varje kvast samt större,
dunklädda, hårdskaliga, med 4—5
upphöjda åsar försedda frukter. T. vulgaris,
som anses vara en mellanform mellan
de båda andra arterna, står mycket nära T.
cordata, men bladens undersida har ej
dennas blågröna färg, och håren i
nerv-vinklarne äro mera gråaktiga. Frukten
är nedplattat rund, tjockt gråluden.
Kron-bildningen är mera regelbunden och
blommorna mera dolda av löven än hos
cordata.’1
Av de tre arterna äro T.
platyphyllos och T. vulgaris såsom vilt
förekommande i vårt land antecknade endast
från några få lokaler i Bohuslän, men
äro allmänt planterade i parker och
alléer, särskilt T. platyphyllos på grund
av sin yppiga växt och frodiga grönska.
T. cordata förekommer däremot såsom
vild tämligen allmänt i södra Sverige upp till Värmland och norra Mälarprovinserna
samt anträffas spridd ända upp till Ångermanland, dock i Norrland sällsynt och
merendels såsom buskträd i skyddade sydlägen. I de sydligare provinserna finner man
henne merendels endast i smärre grupper eller enstaka inblandad bland andra träd-
1 Enl. Hauch och Oppermann.
2 Örtenblad, Anteckningar om trädens biologi, Bih. till Arsskr. fr. Fören. f. Skogsvård i
Norrland år 1901.
Neg. i Skogsinst:s ägo. N. Sylvén foto.
290. Vildväxande spetslönnar (A. platanoides) i
lövängsartad hagmark. Malingsbo 1911.
— 672 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
