Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 2. Gran (Picea abies syn. P. excelsa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gran.
med undantag för Västerbottens län, fullt uppnå dennas dimensioner. Detta
förhållande synes oss kunna förklaras därav, att granen mera allmänt än tallen
stått överskärmad i ungdomen och först vid senare skedd friställning kunnat
öka sin årsringbredd mera kraftigt.
Med avseende på brösthö]às-formtalet angives detta rätt olika, och
meddelas här några siffror av skilda författare:
Rinman Holmerz och Örtenblad Maass Kuntze
Trädets höjd Omberg Norrbotten Särna Sachsen
meter formklass 0,60 formklass 0,70 formklass 0,80
16 0,451 0,448 0,428 0,498 0,566 0,544
18 0,444 0,440 0,422 0,492 0,562 0,538
20 0,436 0,434 0,417 0,488 0,558 0,531
22 0,429 0,427 0,413 0,484 0,554 0,524
24 0,422 0,420 0,410 0,481 0,552 0,519
26 0,415 0,413 0,408 0,479 0,512
Jämföres granens formtal med tallens och man utgår från samma
formklass, t. CX. o5707 clt enl. Maass granens större än tallens till 22 meters trädhöjd,
varefter vid större höjd tallens är större än granens. Vid 26 meters trädhöjd
har tallen sålunda formtalet o,4s0, granen o,479.
Av T. Jonson’s undersökningar av granens stamform1 kan framgå, att
granen i stort medeltal såväl utanpå som inom barken har en formklass av 0,60—
0,65 med någon sänkning för såväl de yngsta fritt uppväxta stammarne som för
de äldsta, där rotansvällningen drager ned formen. Granen är även känsligare
för slutenhet inom beståndet än tallen, så att vid medelgod sådan formklass
0,65 eller något högre är vanlig, under det att i täta granbestånd medeltalet för
formklassen ligger omkring o,72. Under uppväxttiden sker hos granen vid stark
kvistrensning ofta hastigare formförbättring än hos tallen.
Några på fasta provytor grundade mera omfattande undersökningar om
massatillväxtens gång i de rena granbestånden hava vi icke. Av Rinman
föreligga några uppgifter från Omberg,2 gällande de då 33-åriga kulturbestånden
därstädes, och må därur följande siffror lämnas:
Periodisk
massatillv.
pr har
för 5 år
Ålder [-Grundyta-] {+Grund- yta+} Diam. vid b. h. [-Medelhöjd Kubikinnehåll-] {+Medel- höjd Kubik- innehåll+}
år kvm. cm. m. kbm.
20 7,i5 4,4 4,4 21,05
25 14 6,4 6,4 50,62
30 20,90 8,4 8.4 93,92
35 28 10,4 10,4 15L13
[-Massatillväxt-]
{+Massa-
tillväxt+}
%
29,57 16,5
43,30 12
57,- 9,3
1 T. Jonson, Taxatoriska undersökningar om skogsträdens form, Skogsvårdsf:s tidskr. fackuppl.
1910 sid. 285 o. f.
2 Tidskr. för Skogshush. 1891, sid. 209.
— 493 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
