Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tall.
het 1903—1904.1 Medelgrobarhetsprocenten, som av mig ur tabellen uträknats,
var i groningsapparaten efter 4", dygn 62,r %, vilket i välskött plantskola gav
43,5 % plantor efter 142 dygn. Av de enligt analysen grobara fröna hade
således ej mindre än 70 % utbildat plantor, av vilka dock en del uppkommit först
efter 79 dygn och därför måste anses så gott som värdelösa. Emellertid bör
varnas för beräknande av alltför höga groningsvärden, och torde det vara klokare
att hellre utså något för mycket frö än alltför litet, då ju oförutsedda händelser
kunna framkalla en starkare decimering av groddplantorna än som i vanliga fall
plägar inträffa.
Ovan antyddes, att betäckningens beskaffenhet såväl till material som tjocklek kan
äga inflytande på plantornas beskaffenhet, åtminstone under första året. Att genom
siffror ådagalägga detta är emellertid ganska vanskligt, emedan det är svårt att avgöra,
om plantans olika utveckling med avseende på rot, stängel, barrantal och vikt mest är
beroende av betäckningen eller planttätheten. Till frågans belysning meddelas här
nedan resultaten från några år 1910 gjorda försök å Bjurfors med olika täckmaterial,
bredder hos fröranden samt utsådda frömängder. Då plantornas vikt ger ett
sammanfattande uttryck för deras utveckling, torde det vara tillräckligt att angiva denna för
100 plantor. Tallfröet utsåddes våren 1910 och de uppkomna plantorna analyserades
maj 1911.
Vikten av 100 enåriga tallplantor, uppkomna under olika betäckning:
Frörandens djup bredd Antal utsådda frön pr meter Täckt med sågspån Täckt med jord från
såddrandens kant Täckt med kolstybb
i cm. 2 cm. 300 st. iS.37 gr- x S.03 gr. 19,70 gr.
i » 3 » 375 3> 17,50 » 16,24 s 20,30 »
is 5 » 450 » 10,75 * 15,76 » 24,50 »
i n 7 » 550 » 12.07 2 i4?36 * 18,10 »
1V2 » 2 » 300 » 11,05 » i7;36 * 24 2
Ir/2 » 3 » 375 t 15,14 » 24538 » 28,26 »
I Va » 5 > 450 » 17,41 » 22,37 » 28,60 »
i1 2 » __7 > _ 55° *______23.76 » __ 19,27 »_________23,35 >
Medeltal pr 100 pl. av samtliga 15,78 gr. 18,47 gr- 23,35 gr.
Av dessa försök framgår, att täckningen med sågspån givit något svagare plantor
än sådan med jord och denna svagare än med kolstybb. Skillnaden mellan de olika
täckmaterialen framträder mera vid den något tjockare betäckningen (1 I/2 cm.) än
vid den tunnare (1 cm.j, särskilt i fråga 0111 sågspån och jord, sannolikt beroende
därpå, att vid en något tjockare betäckning av jord och kolstybb mera
växtnäringsämnen tillföres de små plantorna än när det gäller sågspån, som ej innehåller några
för plantorna direkt upptagbara näringsämnen.
Beträffande barrens antal, stängelns och rotens längd samt förhållandet mellan
rotens vikt och hela plantans vid olika betäckningsmaterial och dessas tjocklek hava
de fleråriga försöken vid Bjurfors ej givit fullt bestämda utslag i ena eller andra
riktningen. Åtminstone gäller detta så länge betäckningens tjocklek håller sig under 2 cm.
Är betäckningen 2 cm. eller något däröver, gå resultaten i den riktning, att ett tyngre
eller mera kompakt täckmaterial något ökar rotsystemets längd och vikt men något
minskar stammens längd, samt att ett lättare och mera poröst täckmaterial något ökar
Skogs vårdsf:s tidskrift 1905 tab. 4.
— 445 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
