Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
speciell del.
temas olika konstruktion har visats i fig. 23—25. Den av E. frost uppfunna
har den fördelen, att de avryckta kottarne samlas i en behållare och ej slungas
ut över marken, såsom fallet är då någon av de två andra apparaterna användes.
En för alla dessa apparater gemensam olägenhet är, att man
dels icke kan komma åt kottar på högre träd, dels lätt
avbräcker kvistarne och avsliter möjligen förekommande enariga
kottämnen.
Helst böra endast stora, välformade kottar tillvaratagas.
Kottar under 2 cm:s längd äro i regel värdelösa, emedan de
dels innehålla blott svagt utvecklade frön dels öppna sig
svårt och ofullständigt, sä att fröna ej utfalla. Noga bör
man vakta sig för att insamla gamla kottar, som redan
utsläppt fröna. Sädana gamla kottar kunna många år
kvar-sitta, men hava sin plats pä de mer än 2-åriga skotten och
kunna dessutom igenkännas därpå, att de merendels hava
en mörkare, smutsbrun färg och ofta äro prickiga av små,
svartaktiga, av saprofytiska svampar framkallade upphöjningar.
I regel äro ocksä kottfjällen något öppnade.
Då kottarne vid klängningen öppna sig lättare och
fullständigare ju längre fram mot vårsidan de få kvarsitta på
träden, bör man ej alltför mycket brådska med insamlingen.
Bästa tiden är februari och mars månader. 1 övrigt väljer
man för insamlingen helst dagar med klar och torr väderlek,
så att kottarne ej hava insugit onödigt mycket fuktighet.
Beträffande kottarnes förvaring och klängning samt
tall-fröets förvarande m. m. hänvisas till den allmänna delen i
detta arbete, där dessa förhållanden redan avhandlats (sid.
79 o. f.).
Vid inköp av tallkott kan under goda fröär betalas 2—
2,5o kr. pr hektoliter. Under svaga fröår stiger priset
betydligt, och exempel saknas icke på, att hektolitern betalts med
5—7 kr.
Det fröutbyte, som vid klängning erhålles pr hektoliter
tallkott, växlar mycket på grund av dels kottens beskaffenhet
dels behandlingen under klängningen samt den större eller
mindre omsorg, varmed fröet rensas. Mindre partier goda kottar kunna giva
0,8—O,g kilo rensat frö pr hl. I stort sett håller sig medelutbytet kring o,5—o,7 kilo.
Exempelvis kan nämnas, att vid fröklängningsanstalten vid Åtvidaberg har
fröutbytet pr hektoliter kott varit: år 1906 o,?0 kg., år 1907 0,7O kg., är
1908 0,65 kg., är 1909 O.60 kg., år 1910 0,68 kg., är 1911 o,79 kg., är 1912
o>53 kg.1
I handeln betingar inhemskt tallfrö året efter ett gott fröår vanligen ett
pris av 7,5Q—8 kr. pr kilo. Om fröåren uteblivit några år, stiger priset till 12 à
1 Östergötlands läns Skogsvårdsstyrelses berättelse för år 1912.
Ur Skogsinst:s saml.
170. Av rådjur fejad
8-årig tall.
- 438 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
