Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - V. Skyddsskogsskötsel - c. Kustskogsmarkernas skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmän del.
större sprickighet i hällen. Ännu sämre ställa sig utsikterna för skogsväxten a
den odränerade vittringsjorden. Här uppstår höst och vår överskott av vatten
under det att jorden om sommaren uttorkar starkt. Skogsplantor lida här i hög
grad av uppfrysning och torka. Det är ej ovanligt att se t. o. m. gamla träds
långt utlöpande rötter genom pipkrakbildning upplyfta över jorden pä länga
sträckor. Att å dylik mark få fram ett skogsbestånd genom kultur är
synnerligen svårt. Visserligen skulle uppfrysningen kunna motverkas t. ex. genom
plantering i omvänd jordtorva eller i stora kupor, men plantorna komma sannolikt
att lida av torka, och metoden blir i alla händelser i betraktande av det ovissa
resultatet synnerligen dyrbar. Även här måste man således försöka att på bästa
sätt söka utnyttja möjligheterna till självsådd från redan förefintliga träd eller
bestånd och avverkningen, där sådan kan förekomma, ledas med stor urskiljning.
Å de grundaste och mest vindexponerade områdena, där träden stå glest och
ojämnt fördelade, böra endast skadade och döende träd samt sådana, som trycka
uppkommande återväxt, uttagas. Där mera slutna och växtliga bestånd finnas,
antydande att jordmånen är djupare och att expositionen för vindarne gör sig
något mindre gällande, bör avverkningen ske genom grupphuggning, varvid
vidkroniga, krokiga och snedställda träd i första rummet få falla för yxan.
Hesselman har framhållit tvenne å de mera godartade vittringsj ordarne för detta
föryngringssätt gynnsamma faktorer, nämligen dels att jordmånen inom de
skogklädda hällmarkerna är synnerligen mottaglig för återväxt genom självsådd,
dels att plantorna uppenbarligen förmå uthärda större mätt av beskuggning än
vad fallet vanligen är på fastlandets moränmarker. Dessa förhållanden stå i
sammanhang därmed, att det ofta rikliga humustäcket består av utpräglat
neutralt reagerande humus. Genom daggmaskars och sannolikt även genom
insekters verksamhet blandas den genom växternas förmultning bildade myllan med
den underliggande vittringsj orden. Härigenom skyddas en stor del av mullen
mot mullflykt och hålles dessutom bättre fuktig. Slutligen blir den icke förtärd
därigenom att en mycket riklig vegetation utvecklas efter skogsavverkningen.
Då skogen dessutom är lågväxt, kunna föryngringsytorna göras ganska små.
Tidsintervallerna mellan de återkommande huggningarne kunna gärna göras rätt
långa, emedan plantornas utveckling sker mycket långsamt. Den uppkomna
återväxten bör på allt sätt skyddas, framförallt mot beteskreatur, vilka hava en
stor skuld uti det sorgliga tillstånd, vari skogen mångenstädes på Gottland
befinner sig. Skulle ungskogen på något ställe hava uppkommit tätt, vilket endast
torde vara händelsen å de bästa hällmarkerna, får den givetvis gallras, dock
alltid med nödig försiktighet.
Enligt lagen ang. vården av enskildas skogar å Gottland av den 13 juni 1908 får
avverkning till avsalu ske endast efter vederbörande Skogsvårdsstyrelses tillstånd och
äger samma styrelse jämväl föreskriva de åtgärder, som för återväxtens betryggande
prövas erforderliga. Skogsägaren är berättigad att erhålla tillstånd på en gång i så
stor utsträckning som, med hänsyn tagen jämväl till gårdens framtida behov, är med
skogens återväxt förenlig; dock må avverkning i den omfattning, att särskilda åtgärder
erfordras för återväxtens betryggande, allenast medgivas, om sådana åtgärder kunna
utan oskälig kostnad företagas. Sistnämnda föreskrift har betingats av erfarenheten 0111
de vanskligheter, som äro förknippade med skogskultur.
- 384 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
