Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 9. Gallring i olikåldriga bestånd - c. Ljushuggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSHUGGNING.
lertid undergår en tvååldrig beståndsform så småningom förändringar. Då
över-bsståndets höjdtillväxt sackar tillbaka, fortsätter underbeståndet ännu sin, och
följden blir att det sistnämnda förr eller senare hinner fatt det förstnämnda. Vid
denna tidpunkt måste avgöras, om huvudbeståndet skall småningom utglesnas
eller avverkas på en gång för att giva plats för underbeståndet, eller om det
sistnämnda skall falla för yxan och ett nytt sådant uppdragas. I första fallet
avlägsnas först de träd i överbeståndet, som starkast överskärma växtliga träd i
underbeståndet, och denna utglesning sker till dess det sistnämnda helt och hållet
ersatt det förstnämnda. Anses överbeståndets avverkning böra ske på en gång,
är det klokt att under decenniet närmast före denna avverkning inskränka
huggningarne i underbeståndet, ty vid avverkningen nedbrytas eller skadas alltid en
mängd ungträd, och om underbeståndet varit hårt gallrat, finnas ej tillräckligt
med stammar att ersätta dessa. Befinnes det slutligen lämpligast, att avverka
underbeståndet och bibehålla överbeståndet, kan denna avverkning likaledes ske
antingen småningom eller på en gång. I första fallet uttagas först de träd, som
skjuta högst upp i överbeståndets kronor eller stå intill överbeståndets stammar.
Kan ej självsådd förväntas å de luckor, som sålunda småningom uppstå, måste de
sista resterna av underbeståndet uttagas och ett nytt sådant uppdragas genom
kultur, vilket naturligtvis även måste ske om underbeståndet på en gång
avverkas.
Vid den gruppvis olikåldriga beståndsformen kan varje grupp betraktas
såsom ett likåldrigt bestånd och gallras såsom ett sådant. Gränserna mellan
grupperna bjuda dock alltid vissa svårigheter vid gallringen. Största
uppmärksamheten måste ägnas åt att icke kantträden i en äldre grupp utbreda sina
grenar över dem i en angränsande yngre, som därav bli hämmade i sin utveckling.
I övrigt bör man sträva efter, att få gruppfördelningen så jämn som möjligt, och
skulle en viss åldersklass bland grupperna vara alltför starkt företrädd, bör
huggningen i denna göras starkare till fromma för de inblandade, svagare företrädda
grupperna.
Sistnämnda synpunkt blir ännu mera dominerande dä det gäller den stamvis
olikåldriga beståndsformen. Här kan vid gallringen ett äldre träd,
tillhörande en övertalig åldersgrupp, ofta få falla för att bereda utvecklingsmöjlighet
åt ett yngre, vars åldersklass är otillräckligt representerad. Gallringen bör föras
så, att inom varje del av beståndet alla åldersklasser äro företrädda med
möjligast bästa individ.
c. Ljushuggning.
Ljuslmggningens huvudsakliga uppgift är att, sedan träden kvistrensat
sig till önskvärd höjd å stammen, genom periodvis återkommande huggningar
bereda fullt kronutrymme åt de kvarstående välformade träden och därigenom
framkalla en i möjligaste grad kraftig tillväxt hos dessa, men kan även
tjäna till att öka förutsättningarne för en god fröproduktion och en gynnsam
— 263 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
