Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 5. Kritiskt bedömande av de olika gallringsprinciperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRITISKT BEDÖMANDE AV DE OLIKA GALLRINGSPRINCIPERNA.
väl i regel sägas vara fallet först vid omkring 45—50 års ålder. Med denna
modifikation kan Wagener’s gallringsmetod livligt förordas, särskilt i våra
blandskogar av tall och gran, där det förstnämnda trädslaget under omloppstidens
senare hälft ofta hårt tryckes av granen. Även i andra biandbestånd, liksom
också i t. ex. rena ekbestånd, är den ett gott medel att på jämförelsevis kort
tid få fram grova dimensioner och ökad fröproduktion.
Worlikergallringen har ännu icke fått så allmän tillämpning, att man fullt
kan bedöma dess verkningar å olika ståndorter. Utan tvivel har den för granen,
för vilket trädslag den egentligen är avsedd, många fördelar: fullt utnyttjande
Neg. i Skogsinst. ägo.
75. Något ojämnt uppkommet biandbestånd av
tall och gran. Före första gallringen.
Bjurfors kronopark.
Neg. i Skogsinst. ägo.
76. Den första gallringen i något ojämnt
biandbestånd av tall och gran. Omkr. 25 % av
för-utv. virkesmassan uttagen. Bjurfors kronopark.
av massatillväxten, framkallande av ökad motståndskraft mot storm, snötryck,
insekt- och svampangrepp, minskad fara för skada genom högviltets fejning och
gnag å stammarne, stegrad fröproduktion m. m., men å andra sidan medföra
de tidiga röjningarne och gallringarne kostnader, som endast undantagsvis kunna,
åtminstone hos oss, ersättas genom det risiga och kvistiga utbytet. Även i
äldre år, sedan slutenhet uppnåtts, blir utbytet av föravverkningarne om än
stora dock av sämre kvalitet, vilket säkerligen även är fallet med utbytet av
huvudavverkningarne. Även om stammarne till det yttre te sig tämligen
kvistrena till trädets halva höjd, så måste dock en mängd knastar dölja sig i deras
inre, och själva virket blir antagligen av lösare beskaffenhet, ehuru något
bestämt uttalande närom ej kan göras innan fasthetsegenskaperna undersökts. Emel-
— 247 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
