Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - h. Anskaffande av plantor i och för plantering - 4. Frö- och plantsängarnes skyddande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖ- OCH PLANTSÄNGARNES SKYDDANDE.
Det upplockade ogräset hopsamlas med krattan och köres på en skottkärra
utom plantskolan samt lägges på något ställe där det efter torkning kan
uppbrännas.
Man bör börja ogräsrensningen tidigt på försommaren och framförallt tillse,
att nytt ogräs ej får slå upp och starkt utveckla sig i såddränderna, emedan
det där gör mera skada än i sängar med omskolade plantor. Huru ofta
rensningen sedan bör upprepas beror av ogräsets riklighet. Under regniga somrar
utvecklar sig i regel mer ogräs än under torra sådana. Merendels får man
beräkna minst tre grundliga ogräsrensningar, en på försommaren, en i juli och en
i augusti. Fram mot hösten bör rensningen ske mindre kraftigt, emedan
ogräset då kan tjäna till att binda jorden om uppfrysning är att befara.
Ogräsväxter med styva stänglar, t. ex. Hypericum, Achillea m. fl., kunna vara till en
viss nytta om vintern, emedan de i någon mån minska snötrycket på
skogsplantorna.
För avvärjande av menliga inflytelser av klimatisk art, vare sig de härleda
sig från torka, frost, uppfrysning el. d., är valet av lämplig plats för
plantskolan synnerligen viktigt, och hava vi redan i det föregående framhållit några
allmänna synpunkter i dessa hänseenden. För undvikande av upprepande må här
endast framhållas, att platsen för plantskolan bör väljas med hänsyn till bästa
möjliga skydd mot den klimatiska faktor, som i varje speciellt fall kan
förutsättas komma att verka mest skadligt. Emellertid nödgas man av skilda
hänsyn stundom förlägga plantskolan till en plats, där omgivningarna eller
markförhållandena ej uppfylla alla önskningar, och man får då vara beredd att genom
lämpliga anordningar bereda plantorna det skydd, som naturen själv å platsen i
fråga undandrager dem.
Mot torka skyddas plantorna genom jordytans luckring, vattning,
betäckning med mossa eller lämplig beskuggning av plantsängarne under de hetaste
timmarne på dagen. För underlättande av anbringande av dylik beskuggning
böra plantsängarne helst anläggas i riktning sydost—nordväst, i vilket fall man
genom att på den sida av sängen, som vetter mot solen, nedsticka grankvistar
eller uppresa de förenämnda spjälramarne kan ganska väl avväga
beskugg-ningens styrka. Samtidigt bör man genom att hålla jordytan väl luckrad och
fri från ogräs söka inskränka vattenavdunstningen. Detta kan även ske genom
sängarnes täckning med skogsmossa till några centimeters tjocklek, vilket även
i flera andra avseenden visat sig fördelaktigt för plantorna. Enligt av D:r
ClESLAR i Österrike verkställda försök å lerjord, gjorde ett mosslager av 5 cm:s
tjocklek rensning, luckring och vattning överflödiga, och visade plantorna å de
sålunda täckta sängarne en betydligt kraftigare utveckling än plantor å sängar,
som icke sålunda behandlats. Om vattning skedde på mosstäcket under
långvarigare torka, höjdes plantornas tillväxt än ytterligare. Dylik täckning kan
sålunda förordas överallt där god tillgång på mossa finnes. Vid de Cieslarska
försöken visade sig, att, jämfört med tillväxten hos plantor å kal och oluckrad
mark, vattning höjde plantornas massa med 15 <>/0, markens luckring ökade den
— 179 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
