Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Biografier - 2. Kronofogden Bengt Månssons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
? 13
utgjorde 300 -d. s. jämte Wettelanda i Skee socken som : boställe, dit han
dock icke flyttade från Uddevalla förr än 1690. Hans cautionister voro Rasmus
Uhristoffersson (se tab. 44) och Hans Persson (se tab. 43), båda borgare i Uddevalla.
Genom sitt läge utmed norska gränsen, var detta fögderi då för tiden det
mest oroliga och svårskötta i hela riket, utsatt som det var för fiendtliga infall
från Norge, vid de ofta förekommande krigen med Danmark.
Ett mål, som förekom vid tinget med Wette härad 35 1702, visar, hvad som
äfven under fredstid kunde förekomma.
F. d. handlanden i Göteborg Johan Plander Klingstedh anklagade där öfversten
och kommendanten i Fredrikstad Arvid Christian Storm för mot honom föröfvadt våld.
Klingstedh hade för 225 rd. pantsatt 2:ne sina gårdar i Norge till handlanden i
Fredrikshald Jochum Mattisen (se tab. 42). Som han sedan ej kunde utlösa dem,
sålde han dem för 300 rd. till öfversten Storm.
Denne sände ett bud till Jochum Mattisen med ett bref, innehållande 225 rd.,
för att utlösa pantförskrifningen. Då denne ej ville mottaga dem, narrade
Klingstedh budet, att lemna honom brefvet med penningarne, samt rymde öfver till
Sverige därmed. OÖfversten Storm sände då sin son Ulrik Storm, adjutanten Mattis
Uhrdall och tre dragoner, som grepo honom på svenskt område, togo penningarne,
hans häst, sadel och öfriga saker från honom, misshandlade och återförde honom
med våld till Norge, der han insattes på Fredrikshalds fästning. Sedermera blef
han frigifven, samt häst, sadel och öfriga saker utom penningarne honom återgifna
—————— »Uppsteg kronans befallningsman Bengt Månsson och å embetets
vägnar högt derpå klagade, att öfversten Storm sig understått, införsända några
man öfver Sveriges rikes gräns, hvilka utan det ringaste angifvande hos hans Excellens,
Guvernören i provinsen, så och utan den ringaste anmälande hos de nedrigare
betjenterna i orten, hafver här uti riket gripit Johan Plander Klingstedh, samt honom
bastat och bundit, samt öfver gränsen våldsamligen öfverfört och uti Norge i
fängelse haft; och på det Herr öfversten, såväl som dessa hans utskickade, alla
samtligen för sådan sin allt för stora djerfhet och öfverdådighet, derigenom ett
svårt grepp blifvit gjort uti Hans Kongl. Maj:ts jurisdiction uti dess rike — — —
måtte varda på det sätt och vis, som det kan lända vår allernådigste öfverhet till
satisfaction — — — afstraffade. — — — Ytterligare begärde och
Befallningsmannen Bengt Månsson, att det måtte varda behörigen ihågkommet, att såsom
öfversten Storm uti Planders skrifvelse beskylles för att vara en mandråpare, den
der skall för många år sedan afdagatagit i Stockholm en person, benämnd Lorentz
” Johansson, den sig Lucidor olycklige kallat hafver, att så derefter måtte ransakas,
om sådant är skedt, och huruvida en sådan synd på wederbörligt sätt är försonad,
på det Befallningsman må veta, om välbemälte Herr Öfverste i genom dess
Befallning må tillåtas passera och repassera.»
Detta mål blef af häradsrätten hänskjutit till högsta domstolen, såsom varande
majestäts ’brott.
Att utbekomma lönen under den penningnöd, som uppstod genom Carl XII:s
ständiga krig, mötte naturligtvis ofta hinder och t. ex. för åren 1700 t. o. m. 1706
Bohusläns förening med Sverige. Ratke (Rutger) Seth 1663—1670. Anders Jiiterbock 1670—1676, —
sedan borgmästare i Marstrand. Hans Raaf ?2/5 1676—7/7 1676, då han rymde till Norge och dog
i Christiania 1681. Hrik Månsson ?9/2 1677, infann sig aldrig. - Tore Hansson !/s 1677—1680, sedan
borgmästare i Strömstad. Anders Börjesson !9/1 1680—?5/s 1687, sedan häradshöfding.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
