- Project Runeberg -  Till Jordens Medelpunkt /
40

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

TIT,ti JORDENS MEDELPUNKT

dessa metaller fattade eld, då de atmosferiska ångorna
störtade ned på jorden i form af regn; och småningom,
då vattnet nedträngde i jordskorpans springor, förorsakade
de nya eldsvådor med explosioner och utbrott. Deraf
kan man förklara de talrika vulkanerna i verldens
begynnelse.

— Detta är i sanning en skarpsinnig hypotes! —
utbrast jag nästan mot min vilja.

— Som Humphry Davy bekräftade, just här,
genom ett ganska enkelt experiment. Han gjorde en kula
hufvudsakligen af de metaller, hvarom jag nyss talat,
OGh som fullkomligt liknade vår jord; då man lät en fin
dagg falla på dess yta, så svälde den upp, oxiderades
och bildade ett litet berg, på hvars spets en liten krater
öppnade sig; en eruption egde rum och meddelade åt
hela kulan en sådan hetta, att man omöjligen kunde
hålla den i handen.

Jag började verkligen rubbas i min öfvertygelse
genom professorns argument, som ban för öfrigt gjorde
gällande med sin vanliga passion och entusiasm.

— Du ser, Axel, — tillade han, — att frågan om
centralkärnans beskaffenhet har gifvit upphof till olika
antaganden bland geologerne; ingenting är mindre
bevisadt än läran om denna inre värme; enligt min åsigt
finnes den inte, skulle inte kunna finnas; för öfrigt få
vi väl se, och vi skola liksom Arne Saknussemm få veta,
hvad vi skola tänka i denna stora fråga.

— Nåväl, ja! — svarade jag, i det jag kände mig
intagen af hans entusiasm; ja, vi skola se det, om man
eljest ser något der.

— Och hvarför inte? Kunna vi inte räkna på
elektriska fenomen, som lysa oss, till och med på
atmosferen, som genom trycket kan bli lysande, då man närmar
sig medelpunkten.

— Jo, — sade jag, — jo! det är verkligen möjligt.

<— Det är säkert, — svarade min onkel triumfe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjjordmed/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free