Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur »Bref till Roderik»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREF. 303
X.
Nyåret 1868.
.... Jag har haft - och har väl ännu - ett stort
fel. Jag förblandar denna världen med den eviga. Det
är nästan rörande att se, huru denna förblandning
genomgått hela mitt lif från mina spädaste år. Vid
åtta års ålder tog jag på fullt allvar bort gränsen
mellan de bägge värl-darne - det vill på den då för
mig möjliga, barnsliga ståndpunkten säga: mellan
jorden och de överjordiska rymderna. Jag trodde mig
vara konung på ett stort luftskepp, som skulle föra
mig till skapelsens yttersta gränser. Aftonen, innan
det skulle komma och hämta mig, skänkte jag bort mina
bilderböcker, emedan jag ej mer behöfde sådana lumpna
ting. När jag var tio år fattade jag på fullt allvar
det beslutet att blifva lika ren och helig som en af
Guds änglar, d. v. s. jag skulle ej blott undvika att
vilja något ondt, jag skulle ej ens veta något ondt,
och jag höll på att bli vansinnig öfver, att detta ej
lyckades mig. När jag älskade något, ville jag, att
det skulle vara fullkomligt och evigt. Att min moder
en gång skulle dö, var för mig alldeles orimligt. När
jag var tolf år, älskade jag - länder, Frankrike,
England, Danmark, o. s. v., och då fordrade jag af
dessa länder, att de skulle vara fullkomliga och att
de - aldrig skulle förgås! Och när det var gifvet, att
alla verkliga länder (t. o. m. det heliga landet, som
jag älskade) en gång skulle förgås vid världens ända,
så konstruerade jag själf genom min fantasi länder,
som af det skälet aldrig kunde förgås, att de aldrig
voro till, och öfver dessa länder ritade jag noggranna
kartor. Jag älskade språk ända till raseri, men det
ena efter det andra förkastades: de döda dugde icke,
därför att de voro döda, och de lefvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
