Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Narkissossagan och Platonismen (1879) Föredrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NARKISSOS-SAGAN OCH PLATONISMEN.
221.
harmoni är skönhet. Men i det sköna, om det skall
blifva oss kärt, måste vi igenfinna våra egna drag,
vårt väsens grundtyp. Så tillvida är idealet alltid
en afbild af mig själf eller ännu hellre: det är min
urbild. Men då är det icke en blott spegelbild, en
sådan som Narkissos såg i källan. Spegelbilden ligger
mig för nära: han äger ingen annan realitet än den
jag själf ger honom. Det är en illusion allenast,
att han är ställd på den sida om gränsen, där mitt
ideal kan sökas. Han står mig så nära, att han är mig
för alltid beröfvad. Är han nu en reflex allenast af
mig själf, men jag själf icke är min tillvaros grund,
så är det gifvet, att min kärlek till honom skall
komma min varelse att försvinna, ty han upplöser för
mig all verklighet. Den kärleken bringar mig döden.
Den ädlare kulturens missgrepp - där ett missgrepp
är gjordt - består emellertid vanligen just i detta:
att i urbildens ställe - som ju är en lefvande verklig
person - sätta den blotta reflexen af ens eget för
tillfället gifna lif och så åt denna reflex gifva
en fantiserad själfständighet. Ju skönare denna
reflex är, desto starkare är frestelsen, desto
djupare det lidande, som missgreppet för med sig,
då man förnimmer, att den hypostaserade reflexen,
vid hvarje försök till personlig beröring, drag
för drag upplöser sig i den skådande själf. Det är
detta lidande, som jag företrädesvis ville kalla
kulturens. Det är den till idealets möte sträfvande
mänsklighetens Nar-kissoskval.
Denna Narkissos-sorg genomgår all bildnings
historia. Hon skall en gång återfinnas äfven i den
närvarande tiden, ty många bland hennes ideal äga
ock spegelbildernas realitet. Lättare är det dock
att igenkänna missgreppet hos en annan än hos sig
själf, och därför är antikens Narkissosfigur för oss
fattligare än den moderna. Sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
