Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filosofens morgondrömmar (1863)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 FILOSOFENS
MORGONDRÖMMAR.
är förbi. Jag visste det ju förut. Det är just det
nya lif, hvarom jag för dig bad till gudarne, det är
just detta, som skall gifva dig döden. Snart, snart
är du endast och allenast, hvad jag nyss nämnde dig,
en minnenas stad! - Och jag skall åse din undergång,
utan att kunna rädda dig. Du hjälpes ej mera med
svärdet - det sade mig min fader -; men du hjälpes
ej heller med en ny politik. Gudarne hafva beslutat
din undergång. Jag kände
det i detta ögonblick såsom aldrig
tillförene.––––
Och mig - tillade ynglingen efter en stunds paus -
hvad är mig öfrigt? - Statsmannens värld lockar mig
ej längre, ty dåraktigt vore det att kämpa mot de
odödliga gudar. Aster och Simmias, mina lyckliga,
lyckliga vänner, hvad skall jag göra? Aster, yngling
med de sköna ögonen, visst älskar jag dig; men den
värld, i hvilken du finner din tillfredsställelse,
den älskar jag icke. Simmias, du lefver lycklig
i den trollkrets af poetiska skapelser, hvari du
dväljes. Men den saknar ju verklighet? Verklighet-
hvad betyder det, om den blott skänker lycka: det är
verklighet nog. - Faren väl, min barndoms drömmar! Jag
måste skapa mig en ny värld.
Året 410 f. Kr, hade varit lyckligare för
athenarne. Alcibiades hade åter blifvit deras
anförare, och med honom hade lyckan för en tid
återvändt. Seger på seger hade blifvit vunnen öfver
lacedemonierna; den sista, vid Gyzicus, hade helt
och hållet tillintetgjort deras flotta. Alcibiades
hade återkommit till Athen och under folkets jubelrop
hälsats såsom sitt fäderneslands räddare. Glädjen var
nu allmän i de ärorika minnenas stad; folket strömmade
omkring dess gator, med högburna hufvuden; här och där
hörde man lifliga samtal, och ville man lyssna till
deras innehåll, så kunde man vara säker, att där tala-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
