Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den, som fått den hvita mössan, föraktar allt
kroppsarbete, alla handtverk och mycket annat
ädelt näringsfång. Om han icke sjelf gör det, så
göra hans kamrater och hans omgifning det. Så
drifver han hellre lätting, än han arbetar med sina
händer det, som nyttigt är. Det börjar blifva lika
galet i Amerika. En ’’College graduate” är i
många afseenden en hjelplös varelse. Här håller
man dock redan på med allvarsamma reform-
sträfvanden, hvaröfver vi hjertligt glädja oss.
En annan orsak, hvarföre våra farmare äro
tröga i att sända sina barn till högre läroverk, är,
att de anse en stor del af läroämnena såsom all-
deles onyttiga för t.ex.en inteiligent landtbrukare.
Häri hafva de också alldeles rätt. Att använda
flera af sina bästa år på att inlära latin och gre-
kiska, när man vill egna sig åt landtbruk, affärer
eller handtverk, är förspild möda. Fråga är, om
icke latinvurmen är dåraktig på hvilket område
som helst. Säkert är, att latinet får maka åt sig
mer och mer för att så småningom — Gud på-
skynde den dagen! — erhålla sin rättmätiga plats
bland specialstudierna. I en så brådskande och
praktisk tid som vår behöfver man få lära sådant,
som kan utan allt för många och långa smältnings-
processer erhålla ett direkt och påtagligt värde.
Men farmaren dömer dock ofta allt för strängt
ER CRAVE ORREFORS INC EG: 307
om de högre skolorna. De äro visst icke sådana
latmans-institutioner, som han ofta synes tro.
Ej heller behöfver man läsa så många opraktiska
ämnen som förr, i fall man icke sjelf väljer det.
Vi tro oss derför hafva skäl för det hopp, att hun-
dradetal af de starka och blomstrande barnen
från landet i dessa inrättningar skola söka och
finna, hvad de behöfva: en god och ändamålsen-
lig uppfostran. Uppfostren I då inga latmaskar
vid Augustana-Synodens läroverk, frågar någon.
Nej, svara vi på det allra bestämdaste. Nog hän-
der det understundom, att en och annan ungdom,
som vi uppfostrat till ett snällt arbetsbi, icke blir
annat än en usel drönare. Detta kunna vi icke
"all
Pastor J. P. Neander, Cambridge, Isantic co., Minn.
hjelpa. ’’En svala gör ingen sommar” — och
understundom är det omöjligt äfven i kristliga och
goda skolor att tillintetgöra den förvrängda barn-
uppfostran eller de starkt utpräglade dåliga na-
turanlag, som genom föräldrars synd häfta vid
barnen, då man får taga dem om hand. Ett
och annat förloradt barn skall väl i alla fall hvarje
sådan inrättning erhålla. Hurudan ser då den
uppfostran ut, som svensk-amerikanska folket
behöfver? Låtom oss från en af utkiksposterna
omtala, huru saken ter sig.
Det första kännetecknet på en för oss ända-
målsenlig och folklig uppfostran är, att den måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
