Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Hvad är det? — Hemmets klocka,
Som manar fjerranfrån.
När ånger rör hans sinne,
Hvad sprängde hjertats dörr?
Ett dunkelt, smärtsamt minne
Ultafle te sAUSEKSförEE
Hvad kan det högsta vara,
Som tänkarn finner här?
Ett flygtigt minne bara
Af tingens grund det är.
Hvad var den fröjd, som renast
Jag fann på lifvets elf?
En hastig flygt allenast
Till ursprungskällan sjelf.
För menskoslägtets öden
Hvad mål har Herren satt?
Hvart syfta lifvet, döden?
Blir allt en evig natt?
Nej, tidens flod skall rinna
Dit, hvadan först hon flöt,
Och sist sin hvila finna
I skaparns eget sköt.
Se, derför ofta önskar
Jag fly till denna lund,
Som oförvanskligt grönskar
På aldrig härjad grund.
Mot qval han lindring räcker,
Föryngrar gråhårsman,
Hos syndarn ånger väcker,
Och minne kallas han.
GEROK.
0
«HAF AKT PÅ DIG SJELF.”
I Tim. 4: 16.
Utan en djup och sann sjelfkännedom kunna
vi icke frälsas. Men den rätta sjelfkännedomen
är en svår konst. Den bästa menniska måste
medgifva det, och gamla grånade kristna få ej
taga förbi detta allvarsamma:
Gif akt!
En verklig och sträng uppmärksamhet är här
af nöden. Man kommer ej till en rätt sjelfkän-
nedom genom en slump. Lägg märke till detta,
glöm det icke, studera dig sjelf, sätt dig in i dina
VID HEMMETS HÄRD.
egna förhållanden, var vaksam, ställ dig utanför
dig sjelf och betrakta noggrant ditt eget porträtt.
"Dig sjelf.” Att studera andra är jemförelse-
vis lätt. Det är mera naturligt för oss att se på
andra, än att se på oss sjelfva. Ett är dock sä-
kert, att om vi ej ega en rätt sjelfkännedom, så
blir också vår menniskokännedom haltande och
sket
Hvad skola vi hafva akt på?
Allraförst
om vi kommit till rätta.
Det är en ytterst vigtig angelägenhet för oss
att veta, om vi stå i ett rätt förhållande till Gud.
Vårt samvete bär oss här vid lag klart och tydligt
vittnesbörd. Guds ord gör detsamma. De två
stämma öfverens. Vilja vi derför veta, om vi
kommit till rätta eller ej, så behöfva vi endast
gifva akt på Guds ord och på vårt samvete.
Skada blott, att
menniskor hafva så brådtom,
att de ej hinna få denna sak på det klara. Guds
ord hinna och vilja de ej läsa. Arbete, affärer,
nöje, lek, liknöjdhet stå i vägen. Samvetet vilja
de ej heller lyssna till. Det är färdigt att visa,
huru affärerna stå, men man har ej tidi dag.
Den, som ej har tid att lyssna till samvetets röst
nu, handlar illa mot sin egen framtid, bereder sig
sura frukter för det kommande. Samvetet är
vår vän, en trogen vän allt in i döden. Bibeln
är vår vän, och en person, som ej har tid eller
lust att lyssna till sina vänner, han handlar som
en dåre. Käre vän, har du lyssnat till ditt sam-
vetes röst nu på länge? Om ej, så hvarför?
Hvarför?
Men om vi kommit tillrätta och fått frid med
Gud, behöfva vi hafva akt på,
huru vårt lif utvecklar sig.
En sann omvändelse är ett stort och vigtigt
steg mot det rätta målet, men än är det långt
qvar till perleportarne och nya "Jerusalems
stad. Det nyfödda lifvet behöfver utvecklas och
stärkas, annars dör det. Huru är det med den-
na utveckling hos dig? Du blef en kristen då
och då, för ett år sedan, för trettio Ar sedan
NORBERT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
