- Project Runeberg -  Verldens undergång /
238

(1895) [MARC] Author: Camille Flammarion - Tema: Science Fiction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Om tio millioner år - Epilog. Efter jordelifvets slut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

lefvande, så länge dees organs olika krafter funktionera
genom andningen och cirkulationens rörelser. Då jemnvigt
och hvila inträda, är döden en följd deraf; men efter döden
gå alla substanser, hvaraf denna kropp varit sammansatt,
att bilda en ny. Upplösningen är ett preludium till
förnyelsen. Analogien inger oss den tron,att det samma är
förhållandet med det kosmiska systemet. Ingenting kan
förintas. Det, som består, oföränderligt i qvantitet, men alltid
vexlande i de för sinnena fattbara former, som universum

eantager för oss, är en inkommensurabel makt, hvilken vi
måste erkänna såsorc obegränsad i rummet och utan början
eller slut i tiden.

Derför skall det alltid finnas solar och verldar, som ej
skola vara våra nuvarande solar och verldar, utan andra,
men som dock alltid skola följa på hvarandra i gränslösa
evigheter.

Och detta synliga universum skall för vår själ endast
gälla som föränderliga och vexlande uppenbarelseformer af
den absoluta och eviga realiteten, som är det osynliga
universum.

Det var i kraft af denna transcendenta lag som, långt
efter jordens, jätteplaneternas och sjelfvå centralstjernans
slocknande, medan vår gamla svarta sol forfarande irrade i
den omätliga rymden, dragande med sig afsomnade verldar,
der jordiska och planetära menskligheter fordom utkämpat
hvardagslifvets fåfängliga strider ... det var i kraft af
denna lag som en annan slocknad sol, äfven den kommande
från oändlighetens djup, mötte vår sol ... och den hejdade
henne!

I rymdens omätliga natt skapade då dessa begge
kolossala klot i ett ögonblick genom sin hiskliga sammanstötning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldund/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free