- Project Runeberg -  Verldens undergång /
111

(1895) [MARC] Author: Camille Flammarion - Tema: Science Fiction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. I tjugufemte århundradet - 6. Huru tron på verldens undergång utvecklat sig under verldshistoriens olika epoker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

’Det är mot den senare som Alphonse VI, konung af
Portugal, i sin ilska sköt af pistolskott och riktade de mest
befängda tillmälen och skällsord. På Ludvig den fjortondes
befallning utgaf Pierre Petit en skrift mot den fantastiska
— och politiska — rädslan för kometerna. Den store
konungen ville stå ensam och utan rival, ensam sol "nec
pluribus impar!” och tillät icke att man misstänkte, att
Frankrikes lycka och ära kunde utsättas för fara, ens af ett
himmelskt fenomen.

En af de största kometer, som någonsin mött
jordinnevånarnes blickar, är säkerligen den beryktade kometen af
1680, som blef föremål för Newtons kalkyler. ""Den störtade
fram,” säger Lemonnier, "med oerhörd hastighet ur
himlarnas djup, tycktes perpendikulärt falla ned på solen,
hvarifrån man såg den stiga upp med liknande hastighet. Man
observerade den under fyra månader. Den kom mycket
nära jorden.” Bayle skref ett arbete för att bevisa
absurditeten af den furna tron på himmelska teckens betydelse.
Madame de Sévigny skref till sin kusin grefve de Bussy
Rabutin: "Vi hafva här en komet af stor utsträckning; det
är den vackraste svans man kan föreställa sig. ÅAlla stora
personnager äro upprörda och inbilla sig, att himlen,
intresserande sig för deras undergång, varnar dem genom
denna komet. Man säger, att kardinal Mazarins hofmän —
sedan han uppgifvits af läkarne — trodde sig hedra hans
bortgång genom ett järtecken och berättade om en komet,
som förskräckte dem mycket. Kardinalen hade den
sinnesstyrkan att skämta med dem och försäkra, att kometen
gjorde honom allt för stor ära.”

Man ser, att kometerna så småningom förlorade sin
prestige. Vi finna likvisst i ett arbete af astronomen
Ber: nouilli följande ganska bizarra anmärkning: ’"Om ej
kometens kropp är ett synbart tecken till Guds vrede, så kan

svansen mycket väl vara det.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldund/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free