Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. I tjugufemte århundradet - 3. Seansen i Institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
vanlig civil högtidsdrägt och sedan två och ett halft
århundrade voro alla europeiska ordensdekorationer afskaffade;
Central-Afrikas voro i ersättning desto praktfullare.
De till betjening använda aporna stodo med korrekt
hållning vid dörrarna.
Ordföranden öppnade sammanträdet med följande
helsning:
’Mina damer och herrar!
kännen alla$£yftet med vår sammankomst. Aldrig
har menskligheten befunnit sig i ett skede likt det, hvari vi
befinna oss. Aldrig har denna åldriga sal från tjugonde
århundradet inneslutit ett sådant auditorium som det, inför
hvilket jag nu har äran att tala. Sedan fjorton dagar är
det stora problemet om verldens undergång det enda
föremålet för vetenskapsmännens diskussioner och forskningar.
Dessa debatter, dessa studier komma att här offentligen
framläggas. Jag ger omedelbart ordet åt herr direktören
för Observatorium.” —
Astronomen reste sig genast från sin plats med några
anteckningar i handen. Han talade med stor lätthet, hans röst
var angenäm att höra, hans ansigte jovialiskt, gesterna enkla
blicken mild. Den breda pannan omgafs af ett präktigt
hvitt hårsvall böljande i lockar. Det var en lika
skönlitterärt som vetenskapligt bildad man, och hela hans väsen
ingaf sympati i lika hög grad som vördnad. Hans lynne
var utpregladt optimistiskt, äfven under de mest
nedslående förhållanden. Knappast hade han yttrat några ord,
förrän åskådarnes ansigtsuttryck förändrade sig, i stället
för dystra och oroliga blefvo de lugnt uppmärksamma.
«Mina damer,” började han, "det är till er jag först af
alla vänder mig, och jag besvär er att ej längre darra inför
ett öde, som kanske ails icke artar sig att blifva så
fruktansvärdt som I föreställen er, mina damer. Jag hoppas inom
några ögonblick kunna öfvertyga er om, att denna komet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
