Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industribyggnader, av Bo Dalborg - Projektering - 102. Byggnadstomten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Projektering
heter» såsom gas och elektricitet är givetvis av stor fördel och kan ofta
motväga de höga tomtkostnaderna i tättbebyggda orter.
Terräng- och grundförhållanden.
Några av de omständigheter, som göra ett markområde mer eller
mindre lämpat för fabriker och verkstäder, skola här antydas.
Man väljer givetvis icke sådan terräng, att planeringsarbetena för
grundens iordningställande ge alltför stora omkostnader. Å andra
sidan behöver varken en jämnt sluttande terräng eller ett småkuperat
område nödvändigtvis vara olämpligt som byggnadsgrund, eftersom
man där möjligen kan draga nytta av höjdförhållandena. I allmänhet
är dock horisontal mark att föredraga med hänsyn till
kommunikationerna till och från byggnaden.
Byggnaderna placeras så i höjdled, att schaktningsmassorna om
möjligt komma till användning såsom fyllningsmassor.
Massberäk-ningarna för detta ändamål böra utföras med stor omsorg, så att
onödiga jordflyttningar undvikas. Man bör härvid taga hänsyn till att
fyll-ningsmassorna av jord öka 3—5 °/o och utsprängda bergmassor 40—
50 °/o av den fasta volymen.
Av stor vikt är elt riktigt bedömande av undergrundens bärighet,
vartill erfordras provborrningar och i svårare fall provbelastningar.
Den bästa undergrunden är givetvis berg, därnäst kommer morängrus,
s. k. pinnmo och grovt rullstensgrus, vilket brukar tåla en belastning
av minst 3 kg/cm2. En medelgod grund är styv lera och icke alltför
våt sand, på vilket man brukar tillåta 1 å 2 kg/cm2. Är leran lös och
sanden mycket blöt, måste pålning tillgripas, vilket ofta medför
betydande kostnader. På dy, mossjord och utfylld mark böra byggnader
under inga omständigheter placeras, så vida icke djupet till fast
botten är så ringa, att grundläggningen kan utföras på denna.
Man bör helst känna till grundvattnets läge och dess variationer
med årstiderna. Om grundvattnet står högt, kan det komma att inverka
på arbetena med källare, rörgravar och kulvertar, och särskilda, ofta
mycket dyrbara anordningar, måste kanske vidtagas för att under
byggnadsarbetenas bedrivande hålla grundvattnet borta från
arbetsplatsen.
Åtgärder för tomtens bebgggande.
Sedan tomten för en ny byggnad bestämts, bör man i första hand
upprätta en karta över området med nivåkurvor, eventuellt befintliga
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
