Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verkstädernas luftskydd, av Ivar Lundbäck - 95. Brandskyddet - 96. Gasskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verkstädernas luftskydd
En ordinär verkstad, som sysselsätter ett hundratal man eller
däröver, är otvivelaktigt av en sådan storleksordning och av en sådan
vikt ur nationell synpunkt, att brandskyddet fordrar en motorspruta,
oavsett omgivningens och samhällets resurser i detta hänseende. Till
varje motorspruta måste naturligtvis anskaffas slang i lämplig mängd.
Det lär finnas både företag och kommuner, som i detta hänseende
syndat i mycket stor utsträckning. För en 700 minutliters spruta
torde 300—500 meter slang kunna anses vara lagom, för en 1 000
minutliters behövs c:a 600—800 meter, medan en 1 500 minutliters
motorspruta torde erfordra omkring 1 000 meter brandslang. Då vi
komma upp till en spruta på 1 800 eller 2 100 minutliter, ha vi redan
kommit upp i de stora fabriksbrandkårernas klass. Här behövs
alltid minst 1 000 men helst 1 200—1 500 meter brandslang.
Mången gång visar det sig nödvändigt att anlägga en branddamm,
särskilt om vattenledningsnätet är sårbart eller hårt belastat och om
det är långt till närmaste vattendrag.
Med lämplig materiel och en god organisation på brandskyddet, som
därtill är väl övat, kan en verkstadschef utan särskild oro möta en
ganska dyster verklighet. Ty verkstadsindustrien har oftast en trumf,
som många andra industrier saknar: den är i sig själv inte särskilt
eldfarlig, och redan detta är en oskattbar fördel.
96. Gasskyddet.
I det nu rådande världskriget har då detta skrives gas ännu ej fått
användning som stridsmedel. Men detta betyder ej, att man kan slå
sig till ro i den tanken, att mänskligheten plötsligt blivit så human
och så god, att den skrinlagt tanken på gaskrig. Ty en
Genèvekon-vention är i dessa tider ej mycket värd. Under Abessinienkriget
använde sig italienarna av senapsgas. Då en krigförande part anser sig
behöva tillgripa ett sådant stridsmedel för att vinna krigsmålen, gör
han det också utan hänsyn till traktat och överenskommelser.
Fördenskull gör varje nation klokt i att bereda sig på gaskrig, även
om ett sådant synes ganska osannolikt. Om man har ett gasskydd,
gasmasker för civilbefolkningen, skyddsrum med gasslussar o. s. v.
samt en liten elittrupp, som förstår sig på indikering, sanering och
avgasning, i varje samhälle, så skall en fiende betänka sig, innan han
ger sig in på gaskriget. Ty på detta område gäller mer än
annorstädes den gamla satsen: Si vis pacem, para bellum —- om Du vill
freden, så rusta Dig för kriget!
Av utrymmesskäl kan här inte ingås på gaskrigets alla sidor. Vi
ha stridsgaser av olika slag, och den intresserade hänvisas till luft-
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
