Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trä, egenskaper och bearbetning, av Bertil Thunell - Skogen och trähanteringen - 3. Trädets växt och vedens struktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogen och trähanteringen
Fig. 1.
Längd- och tvärsnitt genom stam.
Trävävnaden, vilken hos vissa träslag har en yttre del, splint, och en
inre del, kärna.
Märgen i trädets centrum.
Dessutom framträda på många träslag hartsinneslutningar, radiella
kanaler — märgstrålar — varierande porositet och koncentriska ringar
av ljusare och mörkare ved — årsringar. Mellan barken och veden
finnes ett tunt cellager, som endast kan iakttagas i mikroskop, det
s. k. kambiet, vilket ombesörjer tjocklekstillväxten genom upprepad
avspaltning av celler såväl inåt veden som utåt barken. De celler, som
tillhöra det egentliga träet, förvedas, sedan de efter avspaltningen fått
sin slutliga form. All tillväxt sker sålunda utifrån vad veden beträffar,
de inre färdigbildade delarna äro oförändrade under trädets levnad,
bortsett från kärnbildningen.
Form, storlek, fördelning och väggbeskaffenhet hos celler i olika
Iräd uppvisa stora skillnader. Härigenom få träslagen till stor del
sitt typiska utseende och sin speciella struktur, vilket tydligast
framträder under mikroskopet.
Hos lövträden urskiljas tre slags cellbildningar:
a) Tjockväggiga, långsträckta och i trädens längdriktning
orienterade celler, vilka äro övervägande till antalet och bilda stommen i
trävävnaden. Dessa celler äro utbildade att upptaga de mekaniska
på-känningarna och kallas sklerenkym, libriform- eller prosenkymceller.
b) S. k. kärl framträda på tvärsnittet hos många lövträd som
porer och bilda genom träet gående, vertikala rör, genom vilka
vätske-transport sker. Kärlen samlas hos en del lövträd, särskilt talrikt i den
ved, som bildas under våren och försommaren, medan de äro mer
sparsamt förekommande i höstveden. Sådana träd kallas ringporiga,
medan de som ha kärlen jämnt fördelade kallas ströporiga. Till de
förra höra, ask, ek, alm, till de senare bok, lönn, björk, körsbär, päron-
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
