- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / II /
578

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytbehandling av metaller, av Ivar Sven-Nilsson - Speciella metoder - 129. Förkromning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ytbehandling av metaller

derlagsmetallen. Fig. 661 visar ett diagram häröver för ett bad,
innehållande 250 g/1 CrO3 och 2,5 g/1 H2SO4. Vid låg temperatur kan man
alltså arbeta vid lägre strömtäthet men har ett trängre område att
arbeta i. Detsamma gäller för krombad av andra sammansättningar,
ehuru deras arbetsområden äro något förskjutna. Spridningen
förbättras till en början med ökad kromsyrehalt, varför man vid
blankför-kromning helst använder något tyngre bad.

Blankförkromning av massgods i trumma är mycket svår på grund
av den höga strömstyrkan, som fordrar mycket god kontakt. Det finns
dock användbara apparater. Fig. 662 visar en helautomatisk
förkrom-ningsapparat. Varorna införas kontinuerligt i ena änden och matas ut
i den andra.

Hårdförkro m ning.

Tolkar och andra mätverktyg, som skola tåla nötning utan att få
slitas ned nämnvärt, hårdförkromas numera allmänt. Skikttjockleken
tages härvid vanligen c:a 0,01—0,02 mm.

Borrar, fräsar och andra skärande verktyg hårdförkromas helt tunt,
2—5 p. Särskilt när material såsom mässing, aluminium, zink,
pressmassa, trä o. d. bearbetas, vinnes därigenom avsevärt större livslängd
hos verktyget. Till hårt stål lönar det sig däremot sällan att
hårdför-kroma skärande verktyg.

Dragverktyg för kalldragning hårdförkromas allmänt. Fördelarna äro
så stora, 5—20-faldig livslängd, att mången anser, att man inte kan
arbeta med oförkromade verktyg. Skikttjocklek 0,02—0,2 mm.

Pressformar för konstharts, glas, hårdgummi, graminofonplattor o. d.
hårdförkromas. Härvid utnyttjas kromens kemiska beständighet och
stora förmåga att stöta ifrån sig, att icke klibba. Hårdförkromning av
cylindrar till explosionsmotorer är ett fall, där man samtidigt utnyttjar
kromskiktets stora motståndskraft mot nötning, kemiska angrepp och
hög temperatur. Beroende på storlekar och användningsområde har
man i dessa fall kromskikt från 0,01—0,5 mm.

Nedslitna verktyg återställas ofta genom hårdförkromning. Antingen
beläggas de direkt till ursprungligt mått och användas utan efterföljande
bearbetning, eller också beläggas de över ursprungligt mått för att sedan
slipas till rätt mått.

För att komma till sin rätt fordrar hårdkrom ett hårt, bärkraftigt
underlag. Mellanskikt användas därför icke på stål, som är det vanligaste
underlaget. På aluminium användas ibland helt tunna mellanskikt av
koppar, nickel, zink o. d.

578

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/2/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free