Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Diverse andra svetsmetoder - 100. Termitsvetsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diverse andra svetsmetoder
Reaktionen tar en tid av ungefär trettio sekunder och den sker alltså
ej explosionsartat. För att den skall komma igång måste emellertid
termitpulvret uppvärmas till c:a 1 300°C. Detta sker med tändsatser
av bariumsuperoxid och aluminium.
Termitpulvret är ej särskilt eldfarligt. Inga särskilda anordningar
behöva därför vidtagas för dess lagring. Det måste emellertid lagras
torrt. Tändsatserna äro emellertid eldfarliga och måste behandlas med
försiktighet. Termitpulvret levereras vanligen i påsar om 5 å 10 kg.
Det rena, mjuka järn, som erhålles enligt ovanstående reaktion, har
för dåliga hållfasthetsegenskaper för att fylla de fordringar man
numera ställer på svetsförbindningar. Det legeras därför vid smältningen
på lämpligt sätt. Legeringsbeståndsdelarna tillföras genom
inblandning av antingen de rena beståndsdelarna eller lämpliga oxider i
termiten.
Den för svetsning vanligen
använda termiten lämnar ungefär
följande analys på järnet:
Kol..................0,05—0,10 %
Mangan .............0,08—0,10 %
K i sel............. 0,09—0,20 %
Svavel ............. 0,03—0,04 %
Fosfor ............. 0,04—0,05%
Aluminium ...........0,07—0,18%
Termitpulvret placeras vid svetsning i en eldfast smältdegel, där det
omedelbart före svetsningen antändes med en tändsats. Det vid
reaktionen bildade järnet samlas på degelns botten och skyddas från
oxi-dering av den ovanpå flytande slaggen. Degelns
avtappningsanord-ning är vanligen placerad i dess botten.
Själva svetsningen kan ske både som smältsvetsning och
vällsvets-ning. Smältsvetsningen enligt denna metod användes vanligen för
reparation av felgjutna och skadade detaljer. Fig. 576 visar i princip
hur en reparation av en avbruten axeltapp tillgår. Hela tappen gjutes
ny med termitjärn. Kring axelns övre del placeras en form för den
blivande tappen och i botten av denna hälles något termit. Detta
antändes och på så sätt erhålles en förvärmning av svetsstället. Formen
fylles därefter med smält järn från degeln, varvid en hopsmältning
sker med materialet i axeln.
474
Fig. 576.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
