- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / II /
455

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Elektrisk bågsvetsning - 91. Svetsströmkällor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektrisk bågsvetsning

Tabell 66. Intermittensfaktorer vid svetsning. (Enl. SEN 17.)

[-Intermittens-faktor-]

{+Intermittens-
faktor+} %

Grov svets, utförd på större arbetsstycke som V-svets i flera strängar med
obelagd elektrod, då ej annan rensning av svetsen förekommer än
borstning med stålborste för varje pålagd sträng.................... c:a 80

Samma svets som enligt föregående men med omsorgsfullt utförd
slagg-borttagning, varvid alla slaggpärlor borttagas........................ » 50

Svets, utförd på större arbetsstycke som V- eller L-svets (kälsvets) i en
sträng med obelagd eller tunnbelagd elektrod.......................... » 80

Svets, utförd på större arbetsstycke som V- eller L-svets i flera strängar
med tjockbelagda elektroder och med omsorgsfull rensning för
varje påbörjad sträng................................................. » 40

Intermittensfaktorn har av Svetskommissionen normerats till 25, 50
och 70 %.

Transformatorer.

Svetstransformatorerna utföras i allmänhet som
enfastransforma-torer. De bestå av en järnkärna av sammanpressad dynamoplåt, vilken
är försedd med två lindningar, primärlindningen P, fig. 548, vilken
är ansluten till distributionsnätet, och sekundärlindningen S, vilken är
förbunden med svetskretsen. Då primärlindningen genomflytes av en
ström, alstrar den i järnkärnan ett fält, vilket ändrar riktning med
strömmen. Då fältet skär sekundärlindningen, alstras i denna en
växelström med samma periodtal som primärkretsens. Spänningen i
sekundärkretsen är beroende av förhållandet mellan antalet inkopplade
lindningsvarv i sekundär- och primärlindningarna. För att möjliggöra
reglering av denna äro svetstransformatorerna i allmänhet försedda
med en omkopplingsanordning, varigenom antalet inkopplade
lindningsvarv kan regleras antingen endast i sekundärlindningen eller ock
i båda lindningarna.

Svetstransformatorns karakteristika måste vara fallande, d. v. s.
spänningen skall vid varje inställning av svetstransformatorn falla,
då strömmen stiger vid t. ex. en kortslutning, och omvänt. Detta
åstadkommes vanligen genom att transformatorn konstrueras med stor
magnetisk läckning. Ju större denna är, desto brantare blir nämligen den
fallande karakteristikan. Effektfaktorn försämras emellertid samtidigt,
varför läckningen ej utan olägenhet kan göras allt för stor. En fal-

455

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/2/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free