Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Elektrisk bågsvetsning - 89. Metallbågssvetsning - 90. Spänning och strömstyrka i svetskretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektrisk bågsvetsning
Medan vid kolbågssvetsning kolbågens längd ej bör understiga ett
visst värde, för att svetsgodset ej skall taga skada, bör vid metallbåge
längden hållas så liten som möjligt
Växelströms-metallbåge.
Denna har i stort sett samma utseende som likströmsbågen.
Eftersom elektrodernas poler växla med periodtalet, uppvärmas här —
liksom vid växelströms-kolbågen — båda elektroderna lika starkt till
skillnad från likströmsbågen, där den positiva polen uppvärmes
starkare än den negativa. Denna starkare uppvärmning kan i vissa fall
vid svetsning vara en fördeL Växelströmsbågen brinner oroligare än
likströmsbågen, och därför användas vid all växelströmssvetsning
belagda elektroder, varigenom bågen stabiliseras.
90. Spänning och strömstyrka i svetskretsen.
Tomgångsspänning. Så snart svetsapparaten sättes igång och
innan svetsningen börjar, alstras mellan elektrod och arbetsstycke en
spänning, vars storlek kan avläsas på apparatens voltmeter. Den
benämnes tomgångsspänning, eftersom apparaten då arbetar i tomgång.
Denna spänning behöver med hänsyn till bågens tändning i allmänhet
ej överstiga 40 V för obelagda och tunnbelagda elektroder. Vid tjock
-belagda och kolelektroder samt vanligt polsystem hos generatorn
måste den emellertid vara avsevärt större. Den bör emellertid ej
överstiga 80 V, eftersom en större spänning vid svåra lokalförhållanden
och fuktighet kan innebära fara för svetsaren.
Kortslutningsström. Någon ström flyter ej fram i svetskretsen
förrän denna slutes, vilket sker då bågen tändes. Tändningen sker genom
att elektrodspetsen med ett lätt slag slås emot arbetsstycket och
därefter avlägsnas några millimeter från detta. I det ögonblick
elektrodspetsen berör arbetsstycket kortslutes svetskretsen, och strömstyrkan
stiger därvid kraftigt. Denna s. k. kortslutningsström är vanligen
avsevärt större än den ström, svetsströmmen, som under svetsningen
flyter genom svetskretsen. Men samtidigt som strömmen vid
kortslutningen uppnår sitt högsta värde, sjunker spänningen till noll (fallande
karakteristika).
Tändspänning. När elektroden efter kortslutningen i
tändningsögon-blicket avlägsnas några millimeter från arbetsstycket, stiger
spänningen åter, till dess den blivit så hög, att bågen tändes. Detta värde
benämnes tändspänning. Dennas storlek är beroende av de elektroder,
som komma till användning vid svetsningen.
446
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
