Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Gassvetsning - 75. Acetylengas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gassvetsning
som mekaniska föroreningar, vilka förorena acetylenen. De viktigaste
av dessa föroreningar äro svavelväte (0,5—1 %), fosforväte (0,03—
0,08%), ammoniak (c:a 0,1%) och vattenånga. Föroreningarna
inverka icke endast på svetsens kvalitet utan kunna även skada
svets-apparaturen och måste därför avlägsnas. Svavelväte och ammoniak
borttvättas genom att gasen får passera genom ett vattenbad.
Vattnets lösningsförmåga för svavelväte sjunker emellertid med sjunkande
temperatur, vilket är en olägenhet under vintern. För avlägsnande av
fosforvätet får acetylenen passera genom en med kromsyra behandlad
reningsmassa. Kromsyrehalten bör uppgå till 8 å 10 %. För att
fosforvätet skall påverkas av kromsyran måste massan vara våt.
Fuktighet hos acetylenen nedsätter lågans temperatur och därmed även
svetshastigheten. Enligt Schimpke-Horn »Praktische Handbuch der
gesamten Schweisstechnik» sänker varje procent fuktighet hos gasen
svetshastigheten med i genomsnitt ända till 3,6%. Fuktighetshalten
stiger med stigande temperatur hos vattnet i generator och vattenlås.
Enligt ovannämnda författare är fuktighetshalten ungefär 0,8 % vid
+6°G, 2% vid +18°C, 3,2% vid +25°C och 4,5% vid +30°C.
Gasen bör därför torkas före användandet, och detta sker med klorkalk
genom att leda gasen över karbid eller genom nedfrysning av
densamma.
Acetylengeneratorer.
Acetylen framställes i generatorer, vilka byggas efter olika system
och i storlekar från 2 kg till 1 000 kg karbidfyllningar.
Acetylengene-ratorerna indelas allt efter det tryck, under vilket gasen alstras i
generatorn, i lågtrycksgeneratorer, där trycket i generatorn ej överstiger
300 mm vattenpelare, och högtrycksgeneratorer, där detta tryck
överstiger 300 mm vattenpelare men ej 1,5 atö (15 m vattenpelare).
Arbets-trycket för denna senare typ brukar normalt vara 0,6—1 atö.
Vid såväl lågtrycks- som högtrycksgeneratorer skiljer man mellan
tre principiellt olika typer, av vilka varje typ dock förekommer i många
utföringsformer. Dessa tre typer äro:
■»Karbid till vatteru-typen, vid vilken karbid matas ned i en större
mängd vatten medelst en mekanisk mataranordning. Principen för en
dylik generator framgår av fig. 493.
Karbiden lagras i en cistern placerad mitt över en behållare med
vatten. När acetylen tages ut från generatorn, påverkar en i figuren
ej visad hävstångsanordning en ventil i botten på karbidmagasinet, så
att karbidstycken falla ned i vattnet. Därvid utvecklas acetylen, och
då ett visst tryck på den utvecklade acetylenen uppnåtts, stänges ven-
409
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
