Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Lödning - 68. Svetslödning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lödning
Förbindningen mellan lod och grundmaterial uppstår dels genom att
lodet genom sin höga inträngningsförmåga tränger in i porer och
hå-ligheter i fogytorna och dels genom en legering mellan lod och
grundmaterial i ytskiktet.
Svetsbronser.
Loden benämnas i dagligt tal svetsbronser. Denna beteckning är
emellertid felaktig, eftersom loden till ungefär två tredjedelar bestå
av koppar och till en tredjedel av zink. Tennhalten uppgår i
allmänhet endast till ungefär 1 °/o. I de moderna svetsloden ingå även kisel,
järn och mangan i små mängder. Av dessa beståndsdelar är kisel
särskilt viktig. Den har nämligen bl. a. förmågan att lösa upp de i
smält-badet bildade metalloxiderna och hålla dessa lösta under avsvalnandet,
så att porer ej bildas i fogen. Dessutom skyddar kiseln zinken från
att förbrännas, i vilket fall för svetsaren skadliga zinkångor skulle
uppstå.
Vissa lod med hög bindningshållfasthet innehålla även nickel.
Moderna svetsbronser, såsom t. ex. Castolin, Oxweld 25 M och AGA-brons
35, lämna en förbindning med mycket goda hållfasthetsegenskaper.
AGA-brons 35 lämnar t. ex. mot stål St 44 eller St 37 en
bindningshållfasthet av ungefär 40 kg/mm2, en förlängning av ungefär 25 °/o och en
slagseghet av 5 kgm/cm2, värden som alltså motsvara
hållfasthets-fordringarna för en svets i stål St 37. Även vid andra metaller, såsom
t. ex. gjutjärn, stålgjutgods, brons, koppar och mässing, uppnås med
dessa bronser hållfastheter, som äro fullt jämförbara med dem, som
erhållas vid svetsning. Vid aducergods erhålles en bättre förbindning
med svetslödning än med svetsning, eftersom genom den starka
uppvärmningen vid svetsning de genom aduceringen uppnådda goda
håll-fasthetsegenskaperna till en del försvinna.
Flussmedel.
För att förbindningen mellan lod och grundmaterial skall bli god
fordras, att fogytorna äro metalliskt rena, när lodet nedsmältes. Även
om detta är fallet efter fogberedningen, oxideras de under
uppvärmningen, och denna oxid skulle hindra bronsen att binda mot fogytorna,
om den ej avlägsnades. Detta sker genom ett flussmedel, som vanligen
tillföres smältbadet genom att bronstråden doppas i detsamma.
Beredning au fogytorna.
Det är av stor betydelse för förbindningens hållfasthet, att fogytorna
beredas på rätt sätt. De böra alltid utföras väl rundade enligt fig. 480
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
