Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Plåtbearbetning - 57. Bettling och sickning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivning utan spånbildning
från kanterna. Några arbetsexempel från den automatiska maskinen
visas i fig. 426. Sickarna kunna i en tryckning ges ett djup av upp till
2 mm. Djupare veck måste utföras i flera steg.
Sickning av större plåtbehållare, såsom bensin- och fotogenfat,
asfaltbehållare o. d., utföres ofta för att tunn plåt skall kunna begagnas
och faten ändå få viss stadga. Sickningen sker i större maskiner av
det utseende, som anges av fig. 427. Plåtbehållaren vilar med nedre
kanten mot en anslagsplåt och styres av ett antal ställbara trissor. Övre
änden styres av en ram, som av arbetaren pressas mot kanten av be-
Fig. 427. Större sickmaskin.
hållaren. Genom att utforma sickningsvalsarna med stort antal spår
intill varandra kunna hela mantlarna bearbetas i en omgång, vilket
givetvis medför stor tidsvinst men endast kan ifrågakomma, då stort
antal behållare skall tillverkas.
Trådinläggning i tunnplåt.
Uppstyvning av klenare plåt sker även genom trådinläggning. I sin
enklaste form sker denna på så sätt, att plåten omvikes till en vulst i
kanten. När denna är till hälften omvikt, inlägges tråden, varpå
plåtkanten tryckes till. Vanligen sker denna slutoperation i maskiner, i
vilka vulsten pressas mellan ett par trissor, utförda med spår som passa
till vulstens rundning.
Upprullningen av plåtkanten före trådens inläggning kan utföras på
det sätt, som redan tidigare angivits vid beskrivningen av
kantmaskinerna.
352
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
