Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Smidning - 43. Maskiner för smidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smidning
Fig. 281. Brädhejare.
Fig. 282. Ånghammare.
Äng- och lufthammare.
Ång- och lufthammare arbeta ibland som enkla hejare, d. v. s.
fallvikten lyftes och faller sedan fritt mot arbetsstycket. Effektiviteten
i slagen kan ökas genom att det drivande mediet, ånga eller luft,
påverkar hammarhuvudet även vid nedåtgåendet.
I ång- och lufthammare är hammarhuvudet fast förenat med en
kolv, som löper i en tryckcylinder. Genom en ventilanordning kan
ångan eller luften insläppas under kolven, som därvid lyfter
hammarhuvudet. Därpå avstänges tillförseln av ånga respektive luft, och
rummet under kolven sättes i förbindelse med ytterluften. Genom kolvens,
kolvstångens och hammarhuvudets tyngd utövas ett till sin styrka av
lyfthöjden beroende slag på arbetsstycket. Finnes anordning för att
släppa in ånga eller komprimerad luft ovanför kolven under
arbets-delen av slaget, ökas hammarhuvudets hastighet och därmed
slagstyrkan. I fig. 282 visas en ånghammare av den senare typen. Vanligen
kan ångan utan nackdelar utbytas mot luft i dessa maskiner. Ur
ekonomisk synpunkt äro ånghammare sämre än lufthammare och vanliga
fallhammare, emedan verkningsgraden på ångan blir relativt låg. I
allmänhet torde användningen endast vara motiverad, där tillgång till
överloppsånga från t. ex. ångmaskin, kemisk industri e. d. finnes.
Beträffande regleringen av slagstyrkan äro ett par viktiga punkter
att notera.
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
