Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Gjutning - 28. Stålgjutning - 29. Metallgjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivning utan spånbildning
ningen hos hjulet underlättas tack vare att formbotten är försedd med
ett antal klackar, som sticka upp mellan ekrarna i hjulet. Efter
klackarna bildas hålrum, som medge rörelse hos formmaterialet.
Sugningar undvikas i den relativt tjocka hjulkransen och i navet genom
utplacering av ett stort antal sjunkgöt.
De spänningar och eventuella varmsprickor, som gärna vilja
uppträda i stålgjutgodset vid avsvalningen, undvikas säkrast genom en
förnyad upphettning, vanligen utförd i flamugnar, till c:a 800 å 900°C.
Temperaturen får därpå relativt hastigt sjunka under stålets
om-vandlingstemperatur 700°C, varpå en långsam avsvalning vidtager
ned till rumstemperatur. Denna glödgning med reglerad avsvalning
ger godset en mera finkornig struktur än det hade vid stelnandet i
gjutformen. Tack vare strukturomvandlingen förbättras
stålgjutgod-sets hållfasthet betydligt.
Rensning och efterbehandling av stålgjutgods ske på samma sätt
som vid vanligt tackjärnsgods. Användes relativt fin formsand,
kunna mycket jämna och vackra ytor erhållas, som ofta endast erfordra
sandblästring före en eventuell ytbehandling, t. ex. målning.
29. Metallgjutning.
Med metallgjutning avses i detta sammanhang gjutning av
icke-järnmelaller, såsom koppar-, aluminium- och magnesiumlegeringar.
Pressgjutning av dessa legeringar behandlas i ett särskilt kapitel.
Gjutformar för metall utföras av sand eller som kokiller. Sanden
bör vara möjligast finkornig, och formarna böra torkas. Smältningen
sker som regel i degelugnar eller elektrougnar. Det senare torde vara
det numera vanligaste.
Vid smältning av legeringar med zink måste observeras, att man
på grund av zinkens benägenhet för förångning måste smälta övriga
beståndsdelar först och därpå tillsätta zinken. Aluminiumlegeringar
gjutas i sandformar eller kokiller. Sandformarna böra ha god
genom-släpplighet. Gjutbara aluminiumlegeringar ha följande ungefärliga
sammansättning: 2,5% Cu, 8—12% Zn och resten Al. Stora halter
av koppar och zink ge försämrad gjutbarhet. Lättmetaller med hög
kiselhalt, såsom silumin och liknande, äro väl gjutbara. De ge tätt
gods med relativt hög hållfasthet. Magnesiumlegeringar gjutas i
sand-forniar. Formsanden bör blandas med 3—10 % svavel och 0,25—1 %
borsyra. Metallen skyddas under smältningen från oxidation genom
ett saltskikt, som avskummas omedelbart före gjutningen.
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
