- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / II /
26

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spånavskiljande formgivning, av Einar Wiberg - Maskinbearbetningsmetoder - 6. Svarvning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Spånavskiljande formgivning

P = Vertikal kraft.

P^ = Matningskraft.

PR = Radieil kraft.

Fig. 5. Skärkrafter vid
svarvning.

a — skärdjup.

b = spånbredd.

d = spåntjocklek.

s = matning.

L = skärande kant.

Fig. 6. Spånarea och restarea.

betydelse. Den är beroende av specifika
skärmotståndet ks och spånarean A, så
att P = ks - A. Spånarean A är
approximativt produkten av skärdjupet a och
matningen s och är alltid något mindre
än produkten a • s på grund av
stålspetsens avrundning. Ju större avrundning
stålspetsen har och ju större matningen
är, desto större blir den kvarlämnade
delen av spånen på arbetsstycket, den
s. k. svarvnarben. Se fig. 6 a och b.

Det specifika skärmotståndet ks för ett
visst material är lika med den kraft, som
åtgår för att avsvarva ett spån med 1
mm2 area. Skärmotståndet ks är större
för hårdare och segare material, d. v. s.
för material med större hållfasthet.

Specifika skärkraften påverkas även av
förhållandet mellan spånarean A = s • a
och skärande kanten L (se fig. 6). Ju
större förhållandet q = —benämnt
s-a

spånekvivalent, är och ju finare spånen
bli, desto större blir specifika
skärmotståndet. För att erhålla minsta specifika
skärmotstånd skola spånen ha en
kvadratisk eller liksidigt romboidisk sektion.

Tabell 2. Specifika skärmotståndet ks för olika material.

Material .4 = 1 mm2 A = 5 mm2
Stål till 60 kg/mm2 hållfasthet ks = 160 kg/mm2 k8 = 135 kg mm2
Stål över 70 » » » = 190 » » = 160 »
Kromnickelstål 90—105 kg/mm2 hållfasthet. . » = 235 » » = 190 »
» 140 » » . . » = 350 » » = 260 »
Rostfritt stål » = 300 » » = 250 »
Manganstål (12 % Mn) » = 480 » » = 370 »
Stålgjutgods 50—60 kg/mm2 » = 150 » » = 125 »
Gjutjärn 140—160 Rrinell » = 120 » » = 100 »
Mässing » = 70 » » = 60 »
Duraluminium » = 80 » » = 70 »
Silumin » = 100 » » = 85 »

26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/2/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free