Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggande vetenskaper, av Olof Lodén - Mekanik - 145. Teknikens måttenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
145. Teknikens måttenheter.
För att inom tekniken och fysiken med siffror kunna ange med
varandra jämförbara mått å storheter (längder, tider, krafter o. d.)
använder man sig av måttenheter. Storheter, vilkas talvärden icke
äro fastställda, betecknas med bokstäver, varvid kursiv stil användes
i tryck, l, t, F ... Även måttenheterna betecknas med bokstäver,
varvid i tryck användes upprättstående stil (antikva) - m, s, kg . . . En
storhet utgör en produkt av ett mätetal och en måttenhet, t. ex. I =
5 • 1 m = 5 m. Märk väl, att dessa bokstäver äro beteckningar och
icke förkortningar för mått, varför punkt ej skall utsättas. Kan en
måttbeteckning i viss text missförstås, bör dess hela namn utskrivas.
Inom tekniken och fysiken användas f. n. olika måttsystem, vilka
baseras på tre grundenheter. Dessa äro för de tekniska systemen längd,
kraft och tid och för de fysikaliska systemen längd, massa och tid.
Det vanligaste tekniska måttsystemet har enheterna meter,
kraftkilogram och sekund. Utgångsmått för metern är den i Paris
förvarade meterprototypen och 1 sekund är 1/86 400 av ett medeldygn.
Enheten för kraft, kilogramkraften, är den kraft, varmed massan 1 kg
dragés till jorden. Enheten för massa eller vikt är i Sverige =
riks-protolypen, som är en kopia av prototypen i Paris. Vikten av denna
är densamma på alla orter på jorden. Kilogramkraften är däremot
olika på skilda platser och varierar med tyngdkraft saccelerationens
storlek. Normalaccelerationen har fastställts till 9,80665 m/s2, vilket
mycket nära gäller vid 45 nordlig latitud och havets nivå, t. ex. vid
Bordeaux. Om kilogramkraften på denna ort antages till 1,0000 kg, så
är den i Paris 1,0003 och i Stockholm 1,0012 kg. Detta innebär, att
på-känningarna i en byggnadskonstruktion blir 0,12% högre i Stockholm
än på en ort med normalacceleration.
Denna avvikelse är visserligen utan praktisk betydelse för de inom
tekniken vanligast förekommande statiska problemen, men det är dock
önskvärt att få en definierad enhet för kraft. Därför har i en av IVA
413
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
