Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diverse material - Fibermaterial, av Sigurd Köhler - 111. Fibermaterial för textilprodukter och tågvirke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diverse material
tighet. Konstgjorda cellulosafibrer (konstsilke, cellull) påverkas
särskilt starkt av vatten. Våta ha de sålunda en draghållfasthet, som ofta
är endast 50 °/o eller mindre av det lufttorra materialets. På grund
av denna egenskap hos fibrerna brukar man bestämma deras
draghållfasthet på lufttorrt prov vid 65 °/o relativ luftfuktighet, varigenom
deras fuktighetshalt vid provningstillfället blir definierad inom rätt
trånga gränser, så att jämförbara resultat kunna erhållas vid olika
tillfällen.
De naturliga fibrernas längd växlar mellan vida gränser, från
någon mm upp till de längsta silkefibrernas c:a 900 m. Konstfibrernas
längd kan efter behov inställas inom praktiskt taget vilka gränser som
helst. De naturliga fiberslagen utgöras alltid av blandningar av olika
långa fibrer. Som mått på fiberlängden användes vanligen
medellängden och ibland även frekvensen av olika längdgrupper.
Den vegetabiliska fiber, som förbrukas i största mängden, är
bomull. Bomull utgöres av fröhår från växter tillhörande släktet
Gossy-pium. Varje fiber utgöres av en enda cell. Medelfiberlängden uppgår
till mellan c:a 15 och c:a 25 mm. Bomull användes för tillverkning
av ett flertal inom tekniken använda produkter, t. ex. maskin- och
transportremmar, tågvirke till bl. a. transmissioner, filterdukar,
väv-inlägg i gummiartiklar, garn för isolering (omspinning) av elektriska
ledningar m. m. Av huvudsakligen garnavfall tillverkas trassel och
putsdukar för rengöringsändamål inom industrien. Bästa trasslet
erhålles av enkeltrådigt, löst snott garn, som ej innehåller nämnvärd
mängd salter (askbeståndsdelar) eller andra borttvättbara tillsatser.
Kapok är en hårbildning, som erhålles från frukterna på vissa
tropiska träd. Den lämpar sig icke till garntillverkning, i varje fall
icke oblandad. Däremot har den fått stor användning som
stopp-ningsmaterial i kuddar m. m. S. k. Java-kapok har visat sig vara
mycket lämplig för stoppning i flytvästar o. d., enär den har stor
bärkraft i vatten. Andra kapok-kvaliteter äro i detta hänseende icke
lika goda.
De viktigaste bastfibrerna äro lin, hampa och jute. Lin erhålles
från stjälkarna av linväxten, Linum usitatissimum, hampan från
hampväxten, Cannabis sativa, och jute av vissa i Indien odlade
Cor-chorus-arter. lån och hampa odlas även i Sverige. Av dessa tre
bastfibrer är linet, som är obetydligt förvedat, bäst lämpat till vävnader
och garner. Inom tekniken finner man lin i t. ex. skogarn,
vatten-slangar (brandslangar), i tygöverdrag på aeroplanvingar etc. Hampan
är något mera förvedad än linet och därtill grövre. Den användes till
grova vävnader, ofta i kombination med lin, såsom i presennings- och
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
