- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / I /
111

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Ståltyper och användningsområden - 43. Rostfria, syrafasta och eldhärdiga stål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ståltyper och användningsområden

Benämningen »rostfritt» stål är missvisande såtillvida, att man
ännu inte kunnat framställa ett sådant stål, som är absolut beständigt
under alla förhållanden. »Rostfritt» är emellertid det allmänt
vedertagna uttrycket som en sammanfattande benämning på alla
hithörande stål, ehuru tillverkarna hellre beteckna de enskilda kvaliteterna
»rostbeständiga», »syrafasta», »eldhärdiga» m. m. allt efter
användningsområde.

Rostfria och syrafasta stål med krom som huvudlegeringsämne.

Den enklaste typen av ett korrosionsbeständigt stål är det 13 %-iga
kromstålet utan några övriga legeringsämnen och med en kolhalt,
som alltefter användningsområde varierar mellan c:a 0,10 och 1,00%.
Motståndsförmågan mot kemiska angrepp är bäst vid de lägre
kolhalterna men är dock endast tillfredsställande mot förhållandevis svagt
angripande ämnen, såsom vatten, ånga etc. Stålen äro härdbara
(mar-tensitiska) i olja eller luft, och vid lämplig kolhalt täcka de i
seghär-dat tillstånd hållfasthetsområdet 60—120 kg/mm2. Genom
kallbearbetning, såsom kallvalsning eller kalldragning, kunna de bibringas
högre hårdhet. Genom den höga legeringshalten gör sig härdbarheten
märkbar redan vid så låga kolhalter som under 0,10 %. Vid kolhalter
på c:a 0,50% och däröver användes denna ståltyp som verktygsstål.

De martensitiska stålen lämpa sig mindre väl för svetsning, särskilt
vid högre kolhalter, på grund av de lufthärdande egenskaperna.
Svets-fogarna bli hårda och spröda, och materialet blir behäftat med starka
spänningar.

För att förbättra den kemiska motståndsförmågan användes dels
tillsatser av andra legeringsämnen, såsom nickel, molybden m. fl., i
lägre halter, dels användes förhöjd kromhalt på upp till 30 %. Med
stigande kromhalt avtager härdbarheten, då strukturen blir alltmer
ferritisk, och stål med högre halter än c:a 18 % Gr äro icke härdbara.

De vanligaste typerna av kromlegerade rostfria stål, deras
användningsområden och benämningar hos olika tillverkare framgå av
tabellerna 43 och 44.

Rostfria och syrafasta stål med krom och nickel som
huvudlegering sämnen.

Av den första krom-nickellegerade ståltypen från Krupps
laboratorier utvecklades snart den kvalitet med 18 % Cr och 8 % Ni, som än
i dag under beteckningen »18/8»-stålet står som grundtypen för alla

111

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:40:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/1/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free