Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Stålets metallografi - 19. Legeringsämnena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stålets metallografi
koercitivkraft, varför sådana stål användas inom elektrotekniken för
transformatorplåt m. m. Högre kiselhalter, ofta i kombination med
krom, användas i korrosions- och värmebeständiga stål. I
verktygs-och konstruktionsstål förekommer kisel vanligen tillsammans med
mangan och krom. Kisel medför i vissa fall egenskaper, som äro
ogynnsamma för dessa senare ståltyper, nämligen benägenhet att ge en
grovkornig struktur samt att framkalla grafitbildning.
Mangan (Mn).
Mangan spelar en avgörande roll som desoxidationsmedel vid all
ståltillverkning och ingår alltid normalt även i de olegerade stålen.
Som legeringsämne i egentlig mening räknas mangan först vid halter
över c:a 0,50%.
Mangan tillsättes vid de metallurgiska processerna vanligen i form
av ferromangan. De viktigaste malmmineralen äro manganoxider, och
de största fyndigheterna finnas i Ryssland och Brittiska Indien. De
svenska järnmalmerna innehålla vanligen en viss manganhalt, som
dock ej tillnärmelsevis täcker manganbehovet, utan avsevärda mängder
manganmalm måste importeras.
På tillståndsdiagrammet har mangan motsatt inverkan mot kisel.
y-området vidgas och omvandlingstemperaturen sänkes. Även
marten-sitomvandlingen kommer att ske vid lägre temperatur, till och med
under rumstemperatur, så att ett stål med 10—14 % Mn och c:a 1 % G
fortfarande är helt austenitiskt även efter kylning i vatten från c:a
1 000°G (s. k. Hadfieldstål). Mangan sänker den kritiska
avkylnings-hastigheten, så att även stål med relativt låg manganhalt kan härdas i
olja och få god genomhärdning. Genom förmågan att binda svavel
motverkar mangan »rödskörhet», varmed avses en av svavel framkallad
hållfasthetsförsämring i rödvärme. Mangans nackdelar som
legeringsämne äro, att stålet blir ömtåligt för överhettning, korntillväxten ökar
och därmed följer benägenhet för härdsprickor. Som ett billigt
legeringsämne med många värdefulla egenskaper har dock mangan funnit
en omfattande användning i låglegerade verktygs- och
konstruktionsstål, där dess ovannämnda försämrande egenskaper ofta kompenseras
genom att stålet samtidigt legeras med t. ex. krom.
Fosfor (P).
Utom i vissa specialstål är fosfor att betrakta som en skadlig
förorening i stål. Från fosforhaltiga malmer och från träkolsbränslet i
masugnen erhålles först en viss fosforhalt i tackjärnet, som därefter
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
