- Project Runeberg -  Minnen från Vegas färd och dess svenska föregångare jämte en kortfattad framställning af Nordostpassagens historia och den amerikanska Nordpolsexpeditionen under De Long /
332

(1890) [MARC] Author: Anton Julius Stuxberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikanska Nordpolsexpeditionen under De Long 1879-1881

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

radslösa djur var rikligt; fiskar funnos deremot i ytterst
ringa antal.

Resultatet af fartygets drift under första året ger
anledning till den förmodan, att en konstant ström icke är
förhanden i denna del af den arktiska oceanen, utan att
ismassornas rörelse bestämmes endast och allenast af vindarnas
riktning. Emedan nu under största delen af året den herskande
vinden var SO, så blef följden, att fartyget dref öfvervägande
mot NV; Danenhowers mening är, att i fall fartyget
förmått hålla stånd i längden mot ispressningarna och
provianten räckt så länge, skulle expeditionen slutligen drifvit söder
eller norr om Frans Josefs land och sannolikt kommit ut i
öppet vatten vid Spetsbergen.

Hafvets djup var Öfverallt ringa. Det största djup som
mättes var 60, det minsta 17 famnar; vanligtvis lodades
omkring 30 famnar. Bottnen utgjordas mestadels af blå lera.

I september 1880 inreddes Jeannette för sin andra
öfver-vintring. Hon låg då ordentligen inbäddad i omkring 8 fot
tjock is, och dessutom hade väldiga ismassor pressat sig in
under hennes köl, så att fören stod högt i vädret. I
fartygets omgifning hade den sönderskrufvade isen hopat sig i
torosslika massor, öfver hvilka det var nästan omöjligt att
bana sig väg. Då i slutet af september öppningarna åter
isbelades och gynsamma tillfällen till slädresor yppade sig,
hade ännu ingen fallit på den tanken att öfvergifva fartyget,
och De Longs mening var att icke afstå från sin uppgift förr
än provianten nalkades sitt slut. I hvarje händelse ämnade
han icke skilja sig från sitt fartyg före hösten 1882.

Manskapets moraliska stämning var ännu förträfflig, ehuru
man dock icke utan en viss nedslagenhet gick den nya
vinternatten till mötes, under hvilken genom fartygets undergång
expeditionens öde kunde när som helst vara afgjordt. Sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegasfard/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free