- Project Runeberg -  Minnen från Vegas färd och dess svenska föregångare jämte en kortfattad framställning af Nordostpassagens historia och den amerikanska Nordpolsexpeditionen under De Long /
246

(1890) [MARC] Author: Anton Julius Stuxberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegas färd 1878-79 - 4. Från Lenas mynning till Pitlekaj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett täcke af nyfallen snö. Vi befunno oss då tätt invid
Björn-öarna, som resa sig till ungefär 300 fots höjd och äro
belägna utanför Kolymas mynning. Temperaturen var i
ständigt sjunkande; kl. 8 på aftonen visade termometern— l0,*
C. Vi hade svårt att orientera oss, ty tjocka och fram på
dagen stundtals snöfall hindrade i väsentlig mån utsigten.
Nu begynte drifisen lägga verkliga hinder i vägen för vår
navigering.

Under hela färden från norra Norge till Kolymas
mynning, en sträcka af icke mindre än 3,400 nautiska mils längd,
hade vår resa gått förträffligt, ty inga svårare hinder hade
någonstädes mött oss, ej ens der vi skäligen väntat dem.
Visserligen hade vi några gånger mött tätare drifisband, som
till en början syntes omöjliga att genomtränga eller kringgå,
och ihållande dimmor hade emellanåt försvårat navigationen,
men genom mod och försigtighet hade Palander alltid lyckats
förträffligt öfvervinna svårigheterna. Från framkomsten till
Kolymas mynning antog färden emellertid en alldeles annan
karakter. Jag kan gerna först som sist säga, att från
Björn-öarna ostvart navigerade vi icke en enda timme i isfritt
vatten.

Vid kap Schelagskoj begyntes ett bokstafligt boxande
med drifisflaken, som Öfverallt lågo ytterst tätt packade.
Navigationen försvårades dessutom under flere dagar af tät
dimma, som hindrade hvarje öfverblick af isens läge och
fördelning. Ofta voro vi vid sådana tillfällen nödsakade att
stoppa maskinen och ligga stilla för att se tiden an. Der
isen var som svårast lät Palander till en början göra försök
att med minor af krut spränga isflaken i stycken, men
resultatet motsvarade icke alls förväntningarna. Sprängsatsen
antändes, men isflaken lågo lika orubbliga som förut; der hade
endast bildat sig en cylinderformig fördjupning, och största

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegasfard/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free