Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka han kan komma att beröra; bröst och underlif, med livilka han,
buren af en galopperande häst, kunde stöta mot hårda kroppar äro
dessutom skyddade af ett slags pansar förfärdigadt af det skinn, som
sitter på tjurens rygg.
Man kan med afseende ä dessa trakters fruktansvärda hetta knappt
tanka sig en besvärligare beklädnad, och vanans makt måste vara stor,
för att kunna öfvervinna äfven dessa olägenheter.
livad beträffar Brasiliens öfriga innevånare, så kan man alldeles
icke säga någonting bestämdt om deras antal. Några antaga dem utgöra
•>—15 millioner, somliga 5—6, andra åter 7 8. Det ena, såväl som det
andra, är en approximativ beräkning, som saknar alla stödjepunkter, ty
landet har en oerhörd utsträckning, men är så litet berest, att ännu icke
tiotusendedelen af detsamma är så mycket bekant, att man öfver
befolkningens antal kan framlägga några sifferuppgifter. Farbara äro
endast kuststräckorna och flodstränderna, och icke en gang dessa äro kända,
ty alla floder liafva icke på långt när blifvit besökta af geografer eller
resande vetenskapsmän, och de få, som blifvit det, äro på långt när
icke kända till sina källor eller förgreningar.
Innevånarne kunna delas i Européernas afkomlingar, om hvilka vi
redan talat; i slafvar, som tjena dessa Européer; i fria färgade, mestadels
afkomlingar af hvita och svarta, af hvita och mulatter, eller af hvita och
amerikanska infödingar, och slutligen i s. k. Indios, d. v. s. infödda
Amerikaner, som man äter delar i två klasser, i huiios luttzos, d. ä. det
ringa antal, som man i de spanska besittningarne kallar Cristianos eller
Indios fideles, bofaste, åkerbruksidkande, döpta Indianer, och i Indios
tapuyos. som bilda det langt större antalet, som bo fria och oafhängiga
i sina skogar, hvilka äro antingen alls icke eller åtminstone med stor
svårighet tillgängliga. Man förfar skändligt nog mot dessa olyckliga, i
det man, sedan Negerhandeln blifvit inskränkt, anställer formliga jagter
pä dem, för att lefvaude fånga dem och begagna dem som slafvar.
Detta folk är ytterst skickligt ^användandet af sina egna vapen.
Bage och pil begagna de dessutom på ett ganska besynnerligt sätt,
nemli-gen, såsom efterföljande figur utvisar, liggande pa ryggen, dä de vilja
skjuta uppat luften; de stödja bagen mot bada fotsulorna, taga pilen
mellan tummen och pekfingret och spänna pä detta sätt det kraftiga
verktyget. Man berättar om dem att de kunna träffa fågeln i flykten,
hvilket visserligen kan vara ganska möjligt och blott fordrar öfning, men
man har äfven orimliga berättelser om deyas skicklighet, såsom t. ex.
att de pä nämnda sätt kunna skjuta en mycket lång pil lodrätt upp i
luften, derefter ställa sig upp och vänta till dess pilen äter nedkommer,
som om skottet varit lyckligt, inäste sia ned tätt bredvid dem i marken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
