- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
589

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fötter såg jag ett simmande molnhaf, under det jag öfver mitt lmfvud
hade den klaraste blåa himmel. Intet enda ljud förnams i denna den
eviga tystnadens region, grafvens tystnad herrskade öfverallt och de
hvita snöfälten förekommo mig såsom stora svepdukar, jag fattades af
en sådan sinnesförvirring, att jag trodde det en afgrund skiljde mig från
den öfriga veriden, från alla lefvande varelser, från mina umgängesvänner;
och det föreföll mig ett ögonblick, som om jag förlorat det sista fasta
stödet under mig och att jag, skiljd från jorden, sväfvade i det oändliga.
Pythagoras har förlagt gudarnas rådsförsamling till Olympen Jag kände
i detta ögonblick huru genomträngd af profetisk ingifvelse den store
filosofen varit, då han uttalat detta. Andarne och himmelens innevånare
veta säkerligen icke af någon mera upphöjd ståndpunkt än denna, och
Olympen torde knappast hafva nått upp till den nedersta afsatsen på
denna ofantliga bergkoloss; på oss simpla dödliga åstadkom det
mäktiga berget ett svindlande intryck.

»Från kratern uppsteg alltjemt mäktiga gasmassor, hvilka utbredde
en skarp lukt liknande den från ruttna ägg (svafvelväte). Yi råkade
ut för en sådan gashvirfvel, då vi ännu befunno oss 5 till 6000 fot
nedanför bergets spets. Detta är ganska farligt, och många af ledsagarne
kunde icke uthärda den qväfvande gasen, utan nedföllo vanmäktiga. En
sådan händelse inträffar ganska ofta vid uppstigandet på berget,
hvar-före äfven vägvisarne gifvit denna opasslighet en särskild benämning och
kalla den vulkanisk sjösjuka.

»I samma ögonblick förnummo vi ett doft buller, liknande det som
uppkommer af en bäcks fall utför en klippbrant eller bruset af hafvets
bränningar. Detta vulkanens dån hördes allt starkare, ju mer vi
närmade oss krateröppningen. Det var jättens andedrag. Och vi skulle
nu söka att stiga upp på hans hufvud.

»Ungefär kl. 11 uppnådde vi bergets spets och anlände till
kraterns mynning, hvilken ligger 16,922 fot öfver hafvet. Det första
intryck man här erfar är den häftigaste förskräckelse, ty man har
framför sina fötter en afgrund, som är en mil i omfång samt 1,500 fot djup
och dess sidoväggar äro nästan fullkomligt lodräta. Ofantliga rökpelare
stiga alltjemt upp ur gapet samt åstadkomma ett ljud, som liknar det,
då man tungt andas. På flera ställen uppskickar berget äfven massor
af svafvelångor. Kratern gömmer icke i sitt sköte en mindre krater,
hvilket man förr trott, utan Popocatepetl utgör ända till dess största
djup blott ett enda vulkaniskt svalg som är uppfyldt med aska, slagg
och stenmassor, hvilka den vulkaniska ångan ännu icke kunnat
uppkasta. Ur flera djupa springor uppstiger en het ånga, och den nedersta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free