- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
353

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

silfver till statens beliof, men detta antal blir alltid öfverskridet;
härtill komma 12,000 pud koppar och 20,000 pud bly.

Från Altai utgrenar sig det Kolyvanska berget, i hvilket finnas, do
rikaste guld- och silfver-malmstreck; det Kusneziska Altai, den
Aba-konkiska och den Krasnojerkiska bergsryggen, livilka båda sednare äro
rika på malmer och temligen bevuxna med skog.

Ett väldigt berg är Ural, som utgör gränsskilnaden mellan Asien
och Europa; det begynner vid Ishafvet, kariska hafsviken, och
fortsätter norrut mot Nowåja Semlia; från den hafsvik, der det böjer sig
vesterut åt Nowaja Semlia, stryker det nästan alldeles sydligt fram
på den platå hvilken skiljer Aralsjön från Kaspiska hafvet, och utgör
gräns mellan Europa och Asien ända tilldess det uppnår
ståthållareska-pet Perm, hvarifrån Montyns bifloder bilda gränsorna och Ural tillhör
hela Asien; det drager sig derefter mot Orenburg, der berget under
ungefärligen 50:de’ breddgraden förlorar sig i steppen, och man kan derföre
endast delvis, men dock alltid till större delen kalla detsamma ett
gränsberg. Det tillhör icke hög- eller alpbergen, ehuru några spetsar af
detsamma bära en evig snö. Dess båda sluttningar äro visserligen i fysiskt
hänseende alldeles lika beskaffade, dock är den östra sluttningen stelare
och brantare, den vcstra mera lågsträckt.

I detta berg finner man många dyrbara stenar och en oäkta sten,
malakiten, som brytes i sådan massa att man deraf förfärdigar de
praktfullaste pelare till kyrkor i Petersburg och Moskwa; mindre stycken deraf
bäras infattade såsom smycken, men hufvudmassan bearbetas till koppar,
emedan Malakiten är den ädlaste kopparmalm.

Norra Ural, från 61:sta ända till 68:de gradens bredd, fortlöper i
tre bergsåsar, som förena sig vid Petschoras källor. Den vestligaste,
midt emot Nowaja Semlia, är den högsta af dessa åsar, den är till större
delen alldeles naken, endast betäckt med mossa eller torf, sträcktals
besatt med dvergartad skog. Under t>3:e graden, der Petschora upprinner,
börjar barrskogen. I denna trakt synes några vulkaner hafva funnits,
ty man finner der vulkaniska stenar.

Några grenar af detta berg gå långt åt öster ända till Hvita
Hafvet och den flod som vid Arkangel utmynnar i detsamma, ända till
Dwina. Dessa ryggar äro mycket höga och breda, bevuxna med vacker
skog och gömma i sitt sköte stenkol, salt och kopparmalmer.

Mellersta delen af Ural kallas det Werchuturiska och räcker från
61 ända till 57:de graden. En liten fjällafdelning af en grads längd
uppkallas efter hufvudstaden Jekatharinenburg.

Den sydligaste delen heter det Badschkiriska Ural. De
förgreningar, som Ural utsänder, äro just icke af någon synnerlig betydenhet, men

45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free