Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hästar, som man uppdrager äro ytterst snabba och af en särdeles skön
kroppsbyggnad. Mjölken af dessa tre djur utgör ett hufvudsakligt
näringsämne för innevånarne och ingår äfven såsom hufvudingrediens i
deras berusande dryck, Kumiss.
Denna underbara bryggd, som förnämligast består af stomjölk, hvilken
isynnerhet är rik på mjölksocker, härstammar troligtvis från detta land
och har förmodligen med folkvandringen åt vester spridt sig till
Kossac-kerna vid Svarta Hafvet, som, i händelse de icke kunna få köpa
brän-vin af Ryssarne, bereda sådant af stomjölk.
I hvarje af de nomadiserande Mongolernas tält äfvensom i
Tatarernas finnes en säck af hästhud, som innehåller sur mjölk. Hvarje dag
öses derur så mycket familjen behöfver och hvarje afton påfylles ny
mjölk, som surnar under natten och tillika med den andra öfvergår i
sprithaltig gäsning. Vid giftermål, d. v. s. då en ny familj grundas,
utgör en sådan säck med Kumiss en väsendtlig aldrig felande skänk,
hvilken säck fylles genom frivilliga bidrag från de många angränsande
tälten och till hvilken man blott behöfver dagligen tillsätta ny mjölk, för
att städse kunna ega tillgång till denna dyrbara dryck.
Om en sådan lädersäck (Sabo) fylles med nymjölkad stomjölk, så
måste gäsningen frambringas på ett artificielt sätt, och då der icke
finnes ölbryggerier eller fabrikater för beredandet af torkad jäst, plägar
man åstadkomma gäsningen genom att med en käpp ofta omröra eller
på visst sätt piska mjölken. Derigenom att mjölken sålunda bringas i
beröring med luften, uppstår syrämne i densamma.
Så behandlad är den friska mjölken icke blott sur utan äfven
sprithaltig d. v. s. berusande. Men låter man denna dryck blifva äldre än
tre dagar, t. ex. omkring en vecka gammal, så erhåller man en ännu
mycket mera sprithaltig produkt, som i berusande kraft närmar sig utspädt
bränvin. Tillika innehåller den så mycket kolsyra, att den flytande
vätskan, då den gjutes i ett kärl, bornerar mycket starkt och utvecklar en
etherartad bouquet, som alldeles icke erinrar om beredningen i
lädersäcken, såsom t. ex. förhållandet äfven är med de grekiska vinerna, utan
i dess ställe är särdeles angenäm och doftaude.
Skall Kumiss destilleras för att lemna ett riktigt bränvin, så
förfar man på följande sätt. Till färsk mjölk sätter man bottensatsen ur
en Kumiss-säck, som kallas Kor och som mycket hastigt åstadkommer
jäsning eller syrlighet; sedan jäsningen varat i tre dagars tid, är
mjölken blifven sur nog, och innehåller en mängd kolsyra samt är numera
färdig att undergå destillation.
Att denna bedrifves på ett helt annat sätt än hos oss, faller af sig
sjelft, dock kan man göra sig ett ungefärligt begrepp om huru det till-
✓ 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
