Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett sådant tempel går tvärt igenom en af öarne, och icke ens den
största öppna plats i en stad kan i vidd mäta sig med detsamma; det
uppbäres af sju snörräta rader jättelika pelare, som dessutom måste
uppehålla tyngden af det deröfver hvilande berget. I dessa grottor är
nem-ligen taket så bearbetadt, att det ser ut som om det bestode af mycket
tunga och breda bjelkar, hvilka hvila på dessa pelare. På samma sätt
byggde man i Indien pagoder öfver jorden, emedan man icke kände till
konsten att bygga livalf, och dessas bjelktak efterhärmade man under
jorden.
I ett af dessa tempel befinner sig den kolossala bilden af den
indiska treenigheten, skaparens, upprätthållarens och förstörarens hufvuden.
Brahma, Wischnu och Schiwa hafva blifvit förenade till ett
jättehuf-vud, som skådar åt tre olika riktningar.
Afven söderut från Madras är ett vidsträckt granitberg uthugget till
grottor, tempel, salar och boningar; sjöfarare kalla dem de 7 pagoderna,
innevånarne benämna dem med ordet Mavalipuram.
Det måste hafva varit en storartad fysisk kraft, derjemte ledd af
en endas vilja, hvilken kunnat verkställa och till fulländning utföra
dylika jätteföretag, och man måste förundra sig deröfver att ett folk,
som varit i besittning af en så skapande kraft, kunnat duka under för
främmande horder.
Hinduernas karakter är ytterst olika; större delen af dem, som bilda
de båda lägsta stånden och det högsta ståndet, visar ett tålamod och en
försakelse, som är nästan otrolig. Hos Brahminerna är detta en följd
af den fullkomligaste öfverläggniug; de vilja visa sig sådana, de finna
deri en öppen väg till helighet, och de ålägga sig frivilligt de
oerhördaste umbäranden och plågor, för att pröfva sin förmåga att lida och
försaka. De strida mot sig sjelfva, mot köttet, mot andan, för att kunna
uppnå sitt stora, upphöjda mål på samma sätt som konungen, om
hvilken Heine sjunger sålunda:
“Der König YViswamitra
Kämpft ohne Rast und Ruh,
Er will durch Kampf und Biissung
Erringen YVasischta’s Kuh.
O König YViswamitra,
YYras fur ein Oclis bist Du,
So viel zu kämplen, zu bussen.
Und alles um eine Kuh!"1 *)
*) Lyder så i prosaisk öfversättning: Konung YViswamitra kämpar utan rast
och ro, han vill genom strid och botöfning tillvinna sig YY’asischta’s ko. —
O konung YViswamitra, hvilken oxe du är. som kämpar och botgör så
mycket, för att vinna endast en ko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
