Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är döden hans säkra lott, han måste, så snart hon närmar sig, nedkasta
sig på jorden, trycka ansigtet ned i mullen och icke öppna ögonen förr,
än hon längesedan är förbi honom.
Vågar han icke blott se, utan äfven vidröra henne, anses
halshuggning såsom ett alltför mildt straff för en sådan djerfhet, och han blifver
derföre spetsad.
Man plägar mycket uppehålla sig dervid, att de ungerska rebellerna
i stället för repet benådades med att skjutas; död är död, säger nian,
huru man dör är likgiltigt.
Icke så alldeles, ty den som har valet emellan att mista hufvudet
och blifva rådbråkad — dö måste han i båda fallen — den föredrager
nog döden medelst svärd; men spetsningen skall vara ännu pinsammare, ty
då räcka plågorna i 4 å 5 dagar. På den olycklige, som skall utstå
denna pina, drifves en påle, såsom man vanligen tror, in i ändtarmen
och så vidare genom lifvet, till dess den kominer ut vid halsen. Detta
påstående är en orimlighet och kan blott göras af den, som icke har det
ringaste begrepp om menskliga kroppens inre beskaffenhet. Ville
skarp-rättaren förfara på detta sätt, så skulle inenniskan, långt innan tortyren
vore till hälften verkställd, dödas genom sönderslitringen af inelfvorna
genom förstörandet af de ädlaste inre delarne, genom sönderslitandet af
de stora blodkärlen. Men bödeln skall ju icke döda sitt slagtoffer, utan
förbereda det till långa och förfärliga plågor. Derföre blir offrets hud
på nedre delen af ryggen på tvären genomskuren; i denna skåra
indrif-ves en lång tillspetsad påle, så att den går emellan huden och köttet,
tilldess den kännes i trakten af nackbenet; då gör man äfven här en
inskärning, så att stången kan tränga ut och räcka öfver hufvudet. Nu
slår man in ett par pinnar på det ställe, dit undre delen af kroppen
räcker, så att denna vid resandet af stången icke skall nedsjunka af sin
egen tyngd, och nu blir stångens nedersta del genom densammas
uppresande insatt i ett förut gräfdt hål, och den olycklige sväfvar nu högt i
luften,utsatt för den brännande solen, likasom för nattens köld och den
fortfarande pinande smärtan, intill dess plågorna besegra honom och han
lutar sitt hufvud till dödens sömn. Detta kan ske efter tre, fyra eller
fem dagar, allteftersom operatören varit lycklig. Törsten skall härvid
vara det förfärligaste, och märkvärdigt är, att släckandet af denna törst
genast medför döden, hvarföre Turkarne väl akta sig för att gifva en
sådan olycklig en dryck vatten.
Annu en annan klass menniskor finner man ofta utbredd vid
Afrikas nordkust; det är Judarne, handelsförmedlarne emellan det inre af
landet och kuststäderna, som för öfrigt äro de enda industriidkande i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
