Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
logien och förmår kasta något ljus öfver våra planeters fysiska
beskaffenhet.»
Måhända menar Ross med detta uttryck att det var underbart att
se vulkanens eld icke utsläckas vid så låg temperatur; men då jordens
inre är en flytande eld, så torde det väl vara likgiltigt, hvarest en
öppning fur detta smälta inre erbjuder sig, vare sig vid polen eller
æqva-torn; temperaturen i jordens inre är bevisligen så hög, att de få
gradernas skillnad i temperatur vid jordytan är alldeles utan inflytande.
Denna våldsamma vulkan kallades Erebus; en annan utslocknad vulkan
erhöll namnet Terror.
Då de resande närmade sig land, bemärkte de en lång hvit linie,
som fortfarande sträckte sig från östra spetsen af detta sydpolarland åt
söder, så långt ögat kunde nå. Då de resande närmade sig denna linie,
steg den allt mer ocli mer i höjden och visade sig slutligen såsom en
lodrät mur af 150 till 300 fots höjd, ofvantill fullkomligt jemn och mot
sjösidan utan remnor och utsprång, så slät som om den blifvit uppförd
af en byggmästare.
Det var tyvärr icke möjligt att upptäcka hvad den dolde, ty
masterna räckte knappt till denna jättelika murs halfva höjd, och att skåda
bort öfver den var äfven alldeles omöjligt; likväl var öfversta delen af
en bergskedja, som sträckte sig omkring en grad sydligare, synlig. Muren
låg under 78:de graden sydlig bredd. Denna bergskedja, belägen på det
sydligaste af Ross upptäckta land, uppkallade lian efter kapten Parry,
till tacksam erinran af den honom bevisade ära, då Parry benämnde det
nordligaste af honom upptäckta land efter kapten Ross. Huruvida
Parry-berget sedermera vänder sig mot öster och bildar den basis, pä hvilken
den märkvärdiga ismuren har sitt fäste, eller om detsamma, sträckande
sig söderut från Victorialandet, genomskär ismuren tvärtigenom, måste
öfverlemnas ät senare sjöfarande att undersöka. Men om längre i söder
verkligen befinner sig land, så måste detsamma antingen vara långt
af-lägset eller vara vida mindre högt, än den öfriga delen af kusten, som
hittills blifvit upptäckt, ty eljest hade dess berg måst visa sig öfver
muren.
Denna ismur var för de resande en ganska obehaglig missräkning.
De hade i sin inbillning redan sett sig långt på andra sidan 80.de
graden; de hade till och med varit nog öfvermodiga att, för den händelse
de skulle komma att åtskiljas, utsätta 80:de graden såsom den punkt, der
de ater skulle sammanträffa. Nu befunno de sig framför ett hinder, som
var omöjligt att öfverstiga, emedan man med lika sä mycken utsigt till
framgång kunnat försöka att genomtränga Dowerklippan med ett
segelfartyg. Någon tvekan behöfde icke uppstå om valet af kosa; de måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
