- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
111

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sätt blef lyckligtvis också den dåligt utrustade proviantkammaren väl.
försedd.

I dessa trakter befinner sig äfven den ryktbara purpurfärgade snön,
med hvilken John Ross i berättelsen om sin första resa flera gånger
underhållit sina läsare. Under 76:te breddgraden ligga de s. k.
Beverley-klipporna, som äro egentliga tillhållen för den röda snön. Kusten är
hög och ojemn, stranden har väldiga, lodräta afsatser och djupa
inskärningar. Om man icke är allför långt derifrån och har en god kikare,
ser man ganska tydligt, att dessa klippmassor bestå af skön röd fältspat.

Remnorna i detta mäktiga klipplager hafva understundom flera
hundra fots bredd; i dessa fördjupningar ser man till och med ännu mot
slutet af sommaren röd snö, men visserligen icke så skön som den
renaste purpur, såsom John Ross berättar, utan tegel-eller brunröd; men dock
af så afgjordt röd färg, att benämningen röd snö är berättigad.
Fält-spatsmassorna äro egentligen köttfärgade; en skön mossa, en Leprarin
af skarlakansröd färg, bidrager äfven att gifva marken ett rödfärgadt
utseende. Kane uppgifver till och med att exkrementerna efter fåglarne,
som i otalig mängd bebo klipporna, äfven bidraga att höja färgen.

En vindstilla, som öfverföll fartygen på detta ställe, gaf Kane och
några af hans reskamrater tillfälle att landstiga och undersöka denna
snö. Färgstoftet låter upplösa sig och kommer utifrån ned på snön, ty
den är alltid starkast färgad ofvantill. Borttager man med en knif
den-öfversta och mörkaste betäckningen, så är färgen ljusare, ännu en tum
djupare är den nästan rosenröd, samt blir allt ljusare och svagare och
försvinner helt och hållet på 8 tums djup. Då man lät sådan snö
smälta, såg han ut som grumligt rödt vin. Kane undersökte icke, hvad det
egentligen är för ett ämne, som färgar ifrån sig; det är möjligt att det
icke är något annat än den till lera förvittrade röda fältspaten, som af
vatten spolas öfver snön och färgar denna. Ingen sak hade varit lättare
att afgöra än denna, om Kane tagit med sig någon liten del af den
färgade eller endast bottensatsen af den smälta snön.

De resande hade glädjen att i dessa högarktiska trakter finna små
trädgårdar, nätt och prydligt anlagda af naturen. Hela den skyddade
marken, som betäcktes af en fruktbar jord och var oåtkomlig för stormar,
erbjöd en frisk vegation af flera slags alpväxter, som förekomma hos oss
vid snögränsen, men sammanträngda på små fläckar. Oaktadt plantorna
voro fullkomligt utbildade, hade de likväl stannat så i växten, att man
endast kunde anse dem som miniatyrer af deras anförvandter på Alperna.

Omedelbart intill klipporna slöto sig starrgräs och andra grässlag,
ljung och björkträd, men träden voro knappt 10 tum höga och hade till
och med förglömt att stå upprätta, utan lågo utefter marken; ett par

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free