Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfriga tid i Krokeks öfvergifna kloster på Kolmården och
fick sig anslagen den årliga räntan af Jönåkers härad. Hans
dödsår känner man ej, men i en utanordning från år 1542
finnes som lefvande upptagen »biskop Måns i Krokek».
Till hans efterträdare förordnades genast Botvid
Svensson, hvilken stod högt i konungens gunst; men hans
inkomster blefvo genom den reglering, som honom förelades,
betydligt minskade, så att han måste afsäga sig det mesta af
biskopsbordet och tionden. Biskop Botvid omtalas som en
»behaglig och berömlig ordningsman», som vårdade sitt
ämbete »med mycken flit till uppbyggelse i lära och lefverne.»
Han kunde äfven skämtsamt gifva svar på tal. Det berättas,
att konungen en gång vid upprymdt lynne frågat honom:
»I hvilket kapitel uti bibeln står det, att biskoparne skola
bo i stenhus?» Biskopen svarade: »I samma kapitel, där det
står, att konungen skall taga tionde af sina undersåtar». Med
detta svar höll konungen till godo den gången; men den tid
kom, då biskop Botvid, ehuru af annat skäl, fick dela sin
företrädares öde.
Med all sin stränghet mot biskoparne var dock konungen
i allmänhet skonsam mot det under dem lydande
prästerskapet och sökte ibland skydda det emot herremännens många
öfvergrepp. Det måtte dock hafva skett tämligen lamt, enär
han i ett bref af år 1538 utlät sig: »Det eder veterligt är,
att frälset här i riket hafver nu i mång’ år ryckt och rappat
mycket gods från kyrkorna och klostren, där de dock hafva
haft föga rätt till, hvilket ännu fast dagligen sker utöfver det
allmänneliga beslut, som uti Västerås i den måtto belefvadt
blef.»
Bättre bibehöllos och hägnades de intäkter, som
prästerskapet ägde att af det skattskyldiga folket uppbära, ty till
detta togs föga hänsyn. På ett rådsmöte i Skara 1529
fastställdes, att till prästen skulle erläggas »tionde efter lagboken,
både kvicktionde och annan». Klerkerna skulle vidare äga
att af sina socknebor kräfva likstol, kyrkogångspänningar,
påskaltare samt i offerafgift 2 skillingar. Allmogen tillhölls
att bygga prästgårdshus, men prästen ålåg att själf »beställa
all byggning på sin sätestom». Åt det af alla dessa utlagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
