Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litet av varje.
sade Marilla, när Davy med strålande ansikte hade gått ut med
den sedesamma Dora.
MariIlas uppfostran hade gått framåt med jättesteg under de
sista sex åren, men ännu hade hon ej förmått frigöra sig fian den
föreställningen, att det var mycket skadligt för ett barn att få för
många av sina önskningar uppfyllda.
— Alla pojkarna i hans klass ha indianska hårklädslar, och
Davy vill förstås också ha en, sade Anne. — Jag vet, hur det
känns . . . Jag glömmer aldrig, hur jag längtade efter puffärmar,
när alla de andra flickorna hade sådana. Och Davy är inte bort-
skämd. Han blir tvärtom snällare för varenda dag som går. Tänk
så’n skillnad det är på honom mot när han kom hit för ett
år sedan!
— Det är sant, att han inte gör så mycket odygd, sedan
han började gå i skolan, erkände Marilla. — Det är nog hälsosamt
för honom att få vara litet med andra pojkar. Men det förundrar
mig, att vi ännu ingenting hört från barnens farbror. Inte en rad
ha vi fått se’n i maj månad.
— Jag blir ängslig, när jag tänker på, vad han kommer att skriva,
suckade Anne, i det hon började plocka ihop tallrikar och glas. —
Om ett brev skulle komma, skulle jag vara rädd att bryta det, för
där skulle nog stå, att han ville ha tvillingarna skickade till sig.
En månad senare kom verkligen ett brev. Men det var ej
från barnens farbror. En god vän till honom skrev för att be-
rätta, att Richard Keith för fjorton dagar sedan dött i lungsot.
Brevskrivaren hade tillika fått i uppdrag att verkställa tians testa-
mente, och enligt detta testamente lämnades en summa av tvåtusen
dollar i förvar åt fröken Marilla Cuthbert att användas för Davys
och Doras räkning, tills de bleve myndiga eller gifte sig. Under
tiden skulle räntan användas till deras underhåll.
— Det kan ju tyckas hjärtlöst att vara glad över någonting,
som står i samband med ett dödsfall, sade Anne. — Det gör mig
ont om stackars herr Keith, men jag är glad, att vi få behålla
tvillingarna.
— Det var en skön sak med pengarna, sade den praktiska
Marilla. — Nog ville jag gärna behålla barnen, men jag insåg
verkligen inte, hur jag skulle få råd att göra det, allra helst se’n
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
