Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vandring i skogen.
— Minnie May frågade mig här om dagen, om vi skulle
gå med våra bästa klänningar varenda dag i himlen, skrattade
Diana.
— Och det sa’ du henne väl att vi skulle?
- Åh bevara mig väl — nej! Jag sa’ henne, att där uppe
skulle vi inte alls tänka på några kläder.
— Joo, det tror jag ändå vi komma att göra — lite grand,
sade Anne allvarligt. — Det hinna vi gott och väl med under
hela evigheten utan att vi därför behöva försumma viktigare saker.
Jag tror, att vi alla komma att bära mycket vackra kläder — eller
skrudar kanske vore det lämpligaste ordet. Allra först ska jag
bära skärt i några århundraden — så lång tid skulle jag behöva
för att tröttna på det, det är jag säker på. Jag är så gränslöst
förtjust i skärt, men jag kan aldrig gå med det i den här världen.
Ni andra få ha sida vita, men jag ska ha sida ljusröda kläder.
Stigen ledde förbi granarna ned i en solbelyst liten glänta,
där en smal bro av stockar förde över en bäck. Sedan kom den
hänförande anblicken av en solfylld bokskog, där luften vai som
genomskinligt gyllene vin, lövverket friskt och grönt och den mos-
siga marken en mosaik av darrande solfläckar. Så följde ännu
flera vilda körsbärsträd och en liten dal med ranka och smidiga
furor, och därefter en ås, så brant, att flickorna tappade andan,
när de klättrade uppför den. Men när de kommo upp på toppen
och sågo de fria vidderna omkring sig, väntade dem den vack-
raste överraskningen av alla.
Nedanför dem utbredde sig de fält och ängsmarker, som
hörde till lantgårdarna längs den övre vägen till Carmody. ^All-
deles framför dem, omkransat av björkar och tallar, men^oppet
mot söder, låg ett litet inhägnat område och i det en tradgard -
eller vad som. en gång varit en trädgård. En fallfärdig stenmur,
övervuxen med mossa och gräs, omgav den. Utmed ostra sidan
stod en rad planterade körsbärsträd, översållade med snövit blom.
Ännu skönjdes spåren efter gamla sandgångai och en dubbel ra
rosenbuskar mitt igenom trädgården, men hela marken i övri^
var som ett enda täcke av gula och vita narcisser, vilka i slö-
sande rikedom vajade på luftiga stänglar över det saftiga gräset.
— O, så gränslöst vackert! utbrusto tre av flickorna.
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
