Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvillingarna anlända.
Hon sade honom, att hon var mycket ledsen över att han kunnat
bära sig så illa åt.
— Ja-a, nu är jag rätt ledsen själv, erkände Davy, men det
tråkiga är, att jag aldrig är ledsen över saker och ting, förrän jag
har gjort dem. Dora ville inte hjälpa mig att baka kakor, för hon
var rädd att smutsa ner sina kläder, och då blev jag pin arg . . .
Månntro Paul Irving skulle ha haft sin syster att gå på stängslet
till svinstian, om han hade vetat, att hon skulle trilla i?
— Nej, du, det skulle aldrig ha fallit honom in . . . Paul uppför
sig alltid skickligt och snällt.
Davy knep ihop ögonen och tycktes ta sig en djup funde-
rare ovanpå detta. Sedan kravlade han sig upp i sängen, slog
armarna om Annes hals och smög sitt lilla upphettade ansikte
intill hennes axel.
— Anne, tycker du inte en enda liten smula om mig, fastän
jag inte är så snäll som Paul?
— Jo, visst gör jag det, svarade Anne av fullaste hjärta. Hur
det nu kom sig — det var omöjligt att låta bli att tycka om Davy.
— Men jagskulle tycka ännu bättre om dig, om du inte vore så
fallen för dumma påhitt.
— Jag — jag har gjort nå’nting mera i dag, fortfor Davy
med halvkvävd röst. — Det är jag ledsen för, men jag är i alla fall så
rädd för att tala om det för dig. Du blir väl inte mycket ond, säg?
Och du talar ju inte om det för Marilla, va’?
— Jag vet inte, Davy. — Kanhända jag borde berätta det
för henne . . . Men jag tror, att jag kan lova dig att inte göra
det, om du lovar mig att inte göra om’et igen, vad det nu
må vara.
— Nej, det ska jag inte göra. Jag lär nog för resten inte
hitta några flera i år. Den här hittade jag i källartrappan.
— Davy, vad har du gjort?
— Jag har lagt en ödla i Marillas säng. Du får gå och ta
bort den, om du vill. Men Anne, hör du — nog vore det bra
skojigt att lämna kvar den.
— Men Davy! Jag tror du är alldeles rosenrasande!
Anne frigjorde sig ur Davys ömma famntag och flög
tvärs över förstugan till Marillas rum. Överlakanet var en liten
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
