Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Geopolitiska problem II. Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omgestaltning i det asiatiska Turkiet som den, hvilken frigjorde
Balkanstaterna från den turkiska maran för endast två
år sedan”. Den rena själfbevarelsens synpunkt har
följaktligen drifvit Turkiet in i det tysk-österrikiska
farvattnet. Denna diskussion är nu afslutad, sedan de
tre makterna blandat blod i världskriget.
Alltså ligga nu hörnstenarna fasta i den byggnad
som inrymmer Tysklands framtidsutsikter. En kritisk
tid för densamma ingick med Balkanförbundet af 1912
och kriget på halfön, som stängde den direkta dörren
mellan Österrike-Ungern och Turkiet (Novibasar)
och sköt Serbien-Bulgarien som en spärr där framför.
Den process, som ledde därhän, skall återfinnas på det
etnopolitiska kapitlet (nedan s. 111, 114). Här göra vi
den rent geografiska anmärkningen, att Balkanhalfön
hör med i det hela som mellanstycket i ”Deutschlands
Brücke zum Orient” (Emmerich Schubert 1915).
Världskriget synes nu på färd att lösa äfven detta
problem, aflägsna spärren och oka mellanstycket fast vid
de andra, genom Bulgariens frivilliga partitagande
och Serbiens undertryckande. Detta är betydelsen af
krigets Balkanakt; det är slutstenarna i byggnaden,
som hålla på att infogas.
Programmet Berlin—Bagdad börjar således träda
fram i fastare konturer inför historien. Nu förnimma
vi ock ett öppnare språk i den tyska litteraturen. Vi
höra imperialistiska ropare, som icke heller draga sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
